Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-20 18:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/minnesord-per-gunnar-nylander/

Familj

Minnesord: Per Gunnar Nylander

Gunnar Nylander från Järna har som tidigare meddelats avlidit i en ålder av 99 år. Närmast anhöriga är dottern Gisela och sönerna Per och Olof med familjer. 

Rätta artikel

Gunnar Nylander föddes i Huskvarna som äldste son till Martin och Emma Nylander, född Forsberg. Gunnar växte upp i Uddevalla där hans fader utnämnts skolinspektör för Bohuslän. Efter avlagd studentexamen valde Gunnar, liksom hans två yngre bröder, att studera medicin. 

Redan under studietiden i Uppsala visade Gunnar prov på sin förmåga att locka till hejdlösa skratt och blev snabbt invald i Juvenalorden, känd för sina studentspex. Där uppförde han tillsammans med vännen Bengt H Persson sina egenhändigt författade spex ”Cleopatra”, ”Ivan den förskräcklige” och ”Julius Caesar” till allmänt jubel. Han gifte sig 1944 med Karin Barre och disputerade 1953 i histologi. Gunnar valde därefter att bli kirurg.

Under flera år tjänstgjorde Gunnar som biträdande överläkare i kirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han utnämndes 1970 till professor i kirurgi vid Karolinska institutet och överläkare vid kirurgiska kliniken på Karolinska sjukhuset. Som chef, omgiven av en stor lysande skara medarbetare, initierade och drev han ett mycket framgångsrikt kirurgiskt forskningslaboratorium, där han själv främst engagerade sig i klinisk och experimentell tarmforskning.

År 1986 gick han i pension och tillbringade därefter merparten av sitt liv ute på sitt älskade Berga Gård, beläget några mil söder om Södertälje. Tillsammans med hustru Karin skapade han ett hem som var en upplevelse av skönhet och trivsel, fyllt med utsökt konst och antikviteter. Att träffa Gunnar var minnesvärda stunder och han var och förblev en oslagbar fest- och middagstalare, som ständigt lockade gästerna till skratt. Men bakom skratt och glam fanns också en allvarlig sida, romantikern och grubblaren.

På ålderns höst när hustrun avlidit och vänkretsen alltmer glesnat satt han helst i sitt bibliotek för stunder av reflektion och då gärna i sällskap med skalder som Ferlin, Gullberg och Karlfeldt. Under de sista åren blev sorgen och saknaden efter hustrun allt större, men till sin lycka var han i sin omedelbara närhet omgiven av sin dotter Gisela och sonen Per med familjer, som skötte honom med stor kärlek och omsorg. Alla vi som haft förmånen att lära känna Gunnar kommer att med tacksamhet bevara hans minne.