Vilma var så mycket för så många. Hon var dottern, kusinen, barnbarnet, syskondottern, vännen, flickvännen och klasskompisen. Hon var den omtänksamma, godhjärtade och livsnjutande tjejen som älskade massage. Hon var vännen som alltid såg alla, i alla lägen. Hon var personen som såg det goda i folk och som aldrig dömde. Vi minns vår fina, fina Vilma.

Vilma var bra på allt. Det enda hon var dålig på var att säga nej. Vilma kunde rita, sjunga, spela gitarr och piano, springa snabbt och vissla som en gudinna. Hon var duktig i skolan och tog ett stort socialt ansvar. Hon gjorde alltid de mest fantastiska och omsorgsfulla korten när folk fyllde år.

Vilma var en sann livsnjutare. Hon tog tillvara på tiden och hann med så mycket. Hon tågluffade med sina vänner, smög in på Gröna Lund nattetid, gick på konserter och hade otaliga filmkvällar. Just filmkvällar med veganglass var något utav det bästa hon visste. Under en kväll på tågluffen i somras drev hon igenom en glassturné där hon tog med oss till varenda glassbar på Splits strandpromenad för att köpa glass.

Vilma hade också en mer krigslysten sida. Denna kunde komma fram i ett schampo-krig under en hemmafest och i vattenballongskrig på landstället i skärgården. Hon kämpade intensivt, målmedvetet och vinnarlystet. Hon strålade alltid av värme och gjorde aldrig en fluga förnär.

Vilma dog på tok för ung i en plötslig bakteriell infektion. Hon hann aldrig ta studenten, vara volontär eller bli aupair som hon drömde om och längtade efter. Hon lämnade ingen oberörd och gjorde betydande avtryck. Sorgen nu är stor. Vi saknar vår fina, fina Vilma.