Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-03 13:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/sofia-felzting-soker-svaren-i-stjarnorna/

Familj

Sofia Felzting söker svaren i stjärnorna

Professor Sofia Feltzing i Lund fyller 55 år.
Professor Sofia Feltzing i Lund fyller 55 år. Foto: Johan Nilsson/TT

Hon drömmer om att få veta hur Vintergatan bildades. Men för astronomiprofessor Sofia Felzting handlar arbetet i akademin om att hantera både folk och stjärnor.

Man skulle kunna tro att astronomer har sina tankar långt från jordiska bestyr. Deras forskning kretsar trots allt kring himlakroppar som kan befinna sig tiotusentals ljusår bort. Men all forskning är förstås förankrad i ett mänskligt sammanhang och astronomi utgör inget undantag.

För Sofia Feltzing består arbetsdagarna till stor del av möten och diskussioner, coronapandemi eller ej. Arbetet som forskningsledare och lärare på universitet handlar nästan bara om människor.

Runt hälften av sin tid ägnar hon dessutom åt internationellt forskningssamarbete, framför allt inom projektet 4Most. Det är en spektrograf som ska sitta på ett av Europeiska sydobservatoriets teleskop. Med den kan astronomer göra genommönstringar av stjärnhimlen och få fram information om stjärnornas rörelser och hur mycket av olika grundämnen de innehåller.

Hennes forskning är okänt territorium för de flesta. Men det märks att Sofia Feltzing är van vid att förklara. Hon beskriver vår hemgalax Vintergatan som två sopptallrikar med vida brätten som ligger vända mot varandra och bildar formen av ett flygande tefat. Fyller man tefatet med stjärnor uppstår en rund och bullig mittdel, och runt det en stor skiva som är tunn men också den full av stjärnor. Ungefär två tredjedelar ut från mitten på denna galax snurrar jorden.

Men åker du ner till södra halvklotet och tittar upp ser du en enorm Vintergata.

Det vi ser när vi tittar upp på himlen är Vintergatsbandet.

– Här i norr ser vi Vintergatsbandet som en ganska tunn historia, det är inte så många stjärnor från vårt håll. Men åker du ner till södra halvklotet och tittar upp ser du en enorm Vintergata, och om du är där under deras vintertid kan du se in till Vintergatans centrum också, säger Sofia Feltzing.

Eftersom man ser många fler stjärnor från södra halvklotet är Europas största teleskop placerat i Chile. Där kan astronomer i Sverige ansöka om observationstid för sina forskningsprojekt. Professor Feltzing leder forskningssamarbetet i 4Most, som kommer att möjliggöra observationer av mer än 15 miljoner stjärnor i vår galax. Detta kommer så småningom att ge enorma mängder spännande data att bearbeta.

Det är stora frågor du sysslar med, hur påverkas du av det?

– Jag kan tänka mig att det finns andra ämnesområden där man kanske påverkas starkare av resultaten i forskningen. Det här är ändå ganska bortkopplat från mänsklighetens glädje och lidande för tillfället, eller hur bra vi har det. Men självklart kan det dyka upp filosofiska aspekter för somliga.

Hon var ingen stjärnskådare som barn. Man läste mycket böcker hemmavid, men det var inte en fascination för rymden som drev henne att läsa astronomi. Faktum är att Sofia Feltzing läste humanistiska programmet på gymnasiet, men kompletterade med ett naturvetenskapligt basår och sökte in till fysikerlinjen.

– Där blev jag fascinerad av kunskapssökande kan man säga, och sökte även doktorandutbildningen.

Det ena ledde till det andra, och när hon hörde talas om en ny doktorsutbildning vid observatoriet i Uppsala sökte hon sig till den.

Vilken är din forskardröm?

– Det vore intressant att veta hur den tjocka stjärndisken i Vintergatan har bildats.

Vad skulle en sådan vetskap ge?

– Om vi visste det, då skulle det finnas åtminstone en galax som vi visste hur den uppstått. Då bör vi kunna pröva våra simuleringar och modelleringar och teorier mot den vetskapen. Sedan finns det säkert andra galaxer som har uppstått på andra sätt.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt