Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-20 03:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/stockholms-nya-biskop-vagen-till-gud-gick-genom-magen/

Familj

Stockholms nya biskop: ”Vägen till Gud gick genom magen”

Foto: Eva-Karin Gyllenberg

När Andreas Holmberg blev stiftsadjunkt för sju år sedan kunde han inte drömma om att han i september 2019 skulle vara biskop i Stockholm.

 – Det är inget jag har drömt eller fantiserat om. Verkligen inte, säger Andreas Holmberg när vi träffas inför den biskopsvigning som ägde rum i Uppsala domkyrka i söndags.

Vi sitter i biskopens tjänsterum på stiftskansliet, som ligger granne med Klara kyrka. Han har ännu inte tagit rummet i besittning även om han har tillbringat mycket tid här på sistone tillsammans med sin företrädare Eva Brunne, under sin ”inskolning”.

Andreas Holmberg berättar att flera personer i hans omgivning i början av 2018 sa att han skulle bli en bra biskop. Han tog det inte på allvar till en början, men efter en del funderande och – inte minst – diskuterande med hustrun och sin andlige vägledare kom han fram till att han skulle ställa sig till förfogande.

Hustru Cecilia är också präst och enligt biskopen fantastiskt duktig på alla sorters prästuppgifter. Hon påverkas i högsta grad av makens nya tjänst, inte minst för att paret Holmberg nyligen tvingades flytta från sitt gamla trähus från 40-talet i Rönninge.

– Jag har fått lära mig ett nytt ord: tjänstebostadsplikt, säger han. Det är fantastiskt att få prova på att bo i stan under en del av sitt liv. Det har jag aldrig gjort tidigare.

Biskopen säger att han känner sig som stockholmare trots att det dröjde många år innan han flyttade till huvudstaden. Han växte upp i Lund, flyttade som tolvåring till Tanzania, kom tillbaka till Sverige efter fyra år och bodde i Göteborg innan han började studera teologi i Uppsala.

Som vuxen har han bott mestadels i Stockholm bortsett från fem år i början av seklet då han tjänstgjorde som teologilärare i Tanzania.

– Jag talar flytande swahili, säger han med viss stolthet i rösten, men han ger inget smakprov på dessa språkkunskaper. Däremot smyger det sig in flera engelska uttryck under intervjun. Som när han pratar om sin favoritbok i bibeln: Lukasevangeliet.

– Lukas är en ”down to earth”-teolog. Det tycker jag om, säger han och utvecklar svaret:

– Barnen och kvinnorna har större plats liksom spetälskesjuka och andra människor som befann sig i periferin i dåtidens samhälle.

Andreas Holmberg började gå i kyrkan tidigt, mycket tack vare att fadern var föreståndare vid Laurentiistiftelsens studenthem i Lund. När han som tonåring gick på internatskolan i Tanzania kom han i kontakt med den kristna skolgruppen där. Det hade i sin tur sin speciella historia:

Det var tack vare att Helen Hulme-Moir, en nyzeeländsk mamma, bjöd på mat en timme innan den kristna skolgruppen skulle träffas hemma hos henne.

– Jag var alltid hungrig eftersom maten vi fick i skolan var sådär. Det var taktiskt av henne, så man kan säga att Guds väg till mig gick genom magen, säger biskop Andreas.

Det är så han kommer att tituleras framöver, biskop Andreas, och det märks att det känns ovant.

Folk har börjat upptäcka att man i kyrkan kan koppla upp sig till Gud utan wifi.

Han kommer att ha en sida på Facebook med det namnet, kanske mer av ”tvång” än av lust. Biskopen talar flera gånger under intervjun om hur viktigt det är att möta människor ”in real life”.

– Många är trötta på cyberspace och kyrkan erbjuder verkligen IRL-möjligheter, säger han. Kyrkorna är unika. Där erbjuds människor verktyg att möta det heliga och jag tror att många längtar efter det.

Biskop Andreas talar om vikten av gemenskap, över en kopp kaffe eller vad det än må vara.

– Folk har börjat upptäcka att man i kyrkan kan koppla upp sig till Gud utan wifi. Vi behöver möta varandra på riktigt och i det upptäcka Gud och Kristus. Det är Jesus som egentligen är grejen och om något är det väl kyrkans uppgift att ge människor möjlighet att upptäcka och lära känna Jesus. Det han sa, sånt han gjorde och hans sätt att vrida normer och vara okonventionell.

Vad skulle du säga till Jesus om han kom in genom dörren nu?

Biskopen blir svarslös för en sekund, men säger sedan:

– Kanske ”Kom in, kul att du är här”, men han är ju redan här inne. Gud rör sig mitt i allas vardag, inte bara i kyrkorummet. Det kan vi få hjälp att upptäcka i våra församlingskyrkor.