Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-12 13:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/svensk-hiphop-berattar-om-utanforskap/

Familj

”Svensk hiphop berättar om utanförskap”

”Hiphopen är för Sverige i dag vad proggen var på slutet av 1960-talet. Skriver man ur ett hiphopperspektiv så kommer man inte undan samhällsanalysen.”
”Hiphopen är för Sverige i dag vad proggen var på slutet av 1960-talet. Skriver man ur ett hiphopperspektiv så kommer man inte undan samhällsanalysen.” Foto: Janerik Henrsson/TT

Hon vill vara en brobyggare mellan olika världar. Ametist Azordegan är musikjournalist, men för henne handlar hiphop lika mycket om samhället som om låtarna.

Så många som 400 gäster var inbjudna, och liveartister skulle bokas. En festfixare hjälpte till med att spika det lilla extra – champagnepyramid och fyra stycken manliga gogo-dansare iförda guldfärgade hotpants med namnet Ametist tvärs över bakdelen. Ametist Azordegan skrattar stort när hon talar om festplanerna inför sin 40-årsdag.

– Nej men det är sant! Guldhotpants med mitt namn på arslet. Jag skulle bäras in på en sidenbädd tyckte festfixaren, haha.

Coronapandemin sköt upp denna bonanzafest på obestämd tid. Detsamma hände med boksläppet som var planerat lagom till Bokmässan (också den avblåst). Boken ges ut när det åter går att åka ut på bokturné i landet. Och när den kommer på tal byts gapskrattet ut mot ett brinnande engagemang.

”Ortens favoriter” var från början tänkt som en rak historiebok om svensk hiphop. Men under arbetets gång visade det sig bli en större berättelse, om Sverige ur ett hiphop-perspektiv.

– Det är ett perspektiv som jag tycker saknas när man tittar på vad som kommer fram i de breda kanalerna.

Vad kan ett sådant perspektiv bidra med?

– Det visar på utanförskapets mekanismer. Hur de faktiskt jobbar för att bibehålla ett slags status quo i samhället, där vissa inte kommer till tals lika ofta, och där deras åsikter och referensramar inte förvaltas lika väl av samhället.

Musikhistorien blev alltså en samhällsskildring, där hiphopen och förorterna berättar om utanförskap och hur det fungerar i praktiken. Det är en logisk följd av hiphopmusiken, menar Ametist.

– Hiphopen är för Sverige i dag vad proggen var på slutet av 1960-talet. Hiphop-perspektivet innehåller en skildring av samhället. Så om man skriver ur ett hiphop-perspektiv så kommer man inte undan samhällsanalysen.

Hiphop och Ametist går hand i hand sedan 2007, när hon startade radioprogrammet ”En kärleksattack på svensk hiphop” i P3. Under nästan åtta år var hon kreativ producent och programledare för det som skulle bli Sveriges största hiphop-program. Hon blev en pionjär i att lyfta fram svenska hiphopartister, som tidigare varit underground.

– Hiphopen är främst en arbetarklass- och underklassmusik. Jag förstod inte varför den svenska hiphopen inte fick utrymme i Sveriges Radio, medan amerikansk hiphop fick det. Det var en obalans i fördelningen av resurser.

Hon återkommer ofta till frågan om resursfördelning i samhället. Orättvisor triggar henne, liksom viljan att synliggöra de som befinner sig i underläge. Det är en viktig drivkraft, inte minst i hennes just nu två stora hjärteprojekt: Akademin Juice Studios, en studio som hon i samarbete med Folkets Hus håller på att bygga ut i Rågsved och som möjliggör för ungdomar därifrån att utvecklas i ett konstnärligt sammanhang. Och Din Musikbusiness, som erbjuder gratis rådgivning till unga musiker i samarbete med Skap.

– Jag upptäckte att bland hiphopens aktörer finns en kunskapsbrist om musikbranschen och dess infrastruktur, och det försätter dem i en svagare position. Kunskap är oftast en klassfråga. Rådgivningen gör jättestor skillnad för de här unga musikskaparna.

Själv har Ametist Azordegan en komplex social bakgrund. Hon föddes i Iran, där båda föräldrarna var inom film och teater. Konsten och kulturen fanns där, men också kriget och bomberna. Familjen flydde till Sverige. Ametist bodde på nio olika flyktingförläggningar innan hon hamnade i lilla lugna Ockelbo, och senare i Stockholmsförorten Vårby Gård.

Hon gick på Journalisthögskolan och sökte sig till musikjournalistiken. Utöver SR arbetade hon med SVT-programmen ”Pop i Fokus” och ”Kvällstoppen”. En trygg karriär som hon valde att lämna för att driva sina egna projekt i mer okonventionella miljöer.

– Jag har medvetet backat ut ur etablissemanget och stängt dörrarna till rum efter rum. Det skedde av olika orsaker, men det var inte där jag kunde användas bäst.

Var är hon till mest nytta? Ametist ser en tillgång i att hon känner till olika världar, och kan förmedla kunskaper mellan dem. Som en som bygger broar, och skapar möten.

– Jag kan ta från den ena världen för att bygga saker i den andra. Saker som är viktiga på riktigt. Nu låter det som att jag dissar andras yrkesval, det gör jag inte. Men jag tror att jag har haft en alldeles för tuff bakgrund för att inte göra saker som inte är viktiga på riktigt.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt