Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 18:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/tilia-vill-starka-ungas-sjalvkansla/

Familj

Tilia vill stärka ungas självkänsla

Annso Blixt på föreningen Tilia Foto: Kevin Chang

Unga är starka – men vi måste lyssna på dem och ta deras oro på allvar. Det är tanken bakom ”Dagen för ungas psykiska hälsa”, som nu finns i almanackan tack vare föreningen Tilias initiativ.

Numer har alltifrån varmkorven, kanelbullen och skolmjölken till orgasmer, hattar och våra stränder sina alldeles egna dagar. Men mitt bland det kanske mer lättviktiga firandet uppmärksammas också seriösa ämnen. Som hur unga egentligen mår.

Den ideella föreningen Tilia tog för ett par år sedan initiativ till ”Dagen för ungas psykiska hälsa”, som infaller i dag den 4 september.

Temat för dagen är ”We all carry something”, det vill säga att vi alla bär på någonting. Annso Blixt är verksamhetsledare på Tilia:

– Vår tanke är att stärka ungas självkänsla. Vuxenvärlden måste ta deras tankar och känslor på allvar. Vi måste lyssna till unga och deras behov. I dag går det ofta alltför långt innan en ung människa som mår dåligt får hjälp.

Under de senaste åren har larmrapporterna om ungas psykiska ohälsa fått stora rubriker. Köerna till landets psykakuter är långa och många får inte den hjälp som de behöver.

Annso Blixt såg tidigt behovet av ett stöd som inte handlar om direkt sjukvård. Hon talar om ett ”mellanting” där unga som känner stress och oro kan få hjälp.

– Det handlar om en stor grupp ungdomar och unga vuxna som inte är i behov av direkt sjukvård, som inte har någon psykiatrisk diagnos. För dem handlar det om att hantera livets normala skiftningar, säger Annso Blixt.

För sju år sedan grundade hon Tilia, som i dag har ett par tusen medlemmar och ett hundratal volontärer runt om i landet. Föreningen vänder sig till unga med självkritiska tankar och låg självkänsla som behöver stöd för att må bättre.

– Jag märkte även att det saknades en plats dit alla unga, oavsett könsidentitet, kunde vända sig. När vi bildades fanns det till exempel sextio tjejjourer.

Adam är en av Tilias frivilliga volontärer. På föreningens hemsida skriver han bland annat:

”Mina erfarenheter som kille och hbtq-person är en viktig del i min story och något jag använder i mitt arbete hos Tilia. Jag själv växte upp utan manliga eller hbtq-förebilder som pratade om sårbarhet, känslor och psykisk hälsa, vilket gjorde det svårt att känna igen sig själv i samhällets bild av psykisk ohälsa och söka stöd.”

Med stöd och hjälp kan unga känna mindre oro och ångest – och få en bättre psykisk hälsa.

För Annso Blixt är det viktigt att se alla som människor, och hon påpekar också att ingen ”är sina symtom och diagnoser”. Det är en viktig ledstjärna för henne personligen och i hennes arbete.

Annso har själv inte alltid mått så bra, och hon har varit nära unga med psykisk ohälsa under tio år. Bland annat har hon varit engagerad i olika ideella verksamheter, men har också arbetat på en slutenvårdsavdelning för unga med ätstörningar.

– I dag kommer larmrapporterna allt tätare om unga psykiska ohälsa. Men jag tycker att fokus ibland lite för ensidigt ligger på akuta åtgärder och alltför sällan på förebyggande åtgärder. Sådana skulle minska mångas lidande och också minska samhällets kostnader.

Tilia finns i dag på Instagram och driver också en en reklamfri podd. Den tar upp ämnen som självkänsla, självhat, samhällets ideal och förhållandet till den egna kroppen. Annso Blixt har utarbetat ett särskilt material för att stärka unga i det allt hårdare prestationssamhälle vi lever i.

– Vi har genom åren haft kontakt med många unga och det har gett oss viktig kunskap som kan lyftas fram i kontakter med beslutsfattare och i vårt opinionsbildande arbete.

Hon berättar att enbart Tilia-chatten tagit emot över 10 000 samtal sedan starten. Den som tar kontakt den vägen kan vara anonym och de som svarar för inte vidare det som kommer upp i samtalen – om inte den hjälpsökande själv vill det. Chatten har öppet året om, varje kväll mellan 21.00 och 22.30.

Tilia cordata är det latinska namnet för trädet lind, och Annso Blixt tycker att det är en bra symbol för föreningens verksamhet.

– Linden har hjärtformade blad som för tanken till kärlek och trygghet. Men bladen är också taggiga som livet kan vara. Med stöd och hjälp kan unga känna mindre oro och ångest – och få en bättre psykisk hälsa.