Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-17 23:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-albert-falck/

FAMILJ

Till minne: Albert Falck

Albert Falck, Jokkmokk, har avlidit 91 år gammal. Närmast anhöriga är de fyra barnen Maria, Erika, Olov och Markus med familjer.

Albert växte upp i Svappavaara, yngst i en syskonskara av tio. Han fick i tidig ålder lära sig sela på hästen och hämta hem ved tillsammans med sina bröder. I hemmet talades det främst meänkieli.

Uppväxtåren bar på en längtan till det konstnärliga, men Albert valde det tryggare lärareyrket. Under studierna vid realskolan träffade han sin livskamrat Ing-Marie från Kiruna. Paret gifte sig 1952. Deras första lärartjänster var i byarna Porsi och Kuouka vid Stora Lule älv. Där byggde Albert en båt till familjen och en lekstuga åt barnen med utsikt mot vattnet.

Skolärarn som gasade iväg på sin lättviktare mot Kuouka var omtyckt. Han förstod sig på göromålen på gårdarna och blev god vän med de flesta. Kontakten med Porsi varade livet ut. Efter uppdämningen av älven köpte han en timring som flottades över selet och byggdes upp i Västabäck.

Kunskap och nyfikenhet var viktiga drivfjädrar för Albert. Han vidareutbildade sig på 60-talet och familjen lämnade Norrbotten under några år. Tillbaka i norr igen blev bostadsorten Gällivare i över femtio år. Där bedrev han parallellt med sin lärargärning hembygds- och norrskensforskning. Det senare resulterade i en licentiatexamen. Han skrev böcker om den norrbottniska hembygden, om språk och ortnamn.

Penna, kritor, kamera, yxa och såg samsades bra med det naturvetenskapliga intresset. Otaliga är de snö- och isskulpturer Albert skapat. I Japan 2000 vann han VM-guld i snö- och iskonst. Under tjugotalet år uppförde han före jul en känd byggnad i skalenlig modell hemma på gården i Gällivare. Hur orkade han forsla hem alla tunga isblock på släpvagnen? Kanske för den flitiga skidåkningen som höll kroppen i trim. Långt upp i åldern spändes skidorna på. Var det inte Dundret runt att träna inför så var det någon annan runda.

Efter Ing-Maries bortgång flyttade Albert till Jokkmokk. På fönsterrutan mot gården syntes hans vackra siluettklipp av olika djur, klippta med en sirlig liten fågelsax. Renässansmänniska skulle Albert kunna kallas. Han hade en mångsidighet sprunget ur någonting som påminner om upptåg och lek. Det vi ofta glömmer som vuxna.

Jag och många andra är tacksamma över de stunder vi fått uppleva tillsammans med Albert som nu skidrar vidare över norrskenshimlen.

Ämnen i artikeln

Minnesord

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt