I den mannen fanns inget ont. Det är få personer som så väl passar in på denna beskrivning som Anders Lindberg, som den 14 december rycktes bort efter en tids sjukdom.

Malmöpågen Anders var aktiv i Kyrkliga gymnasistförbundet under studieåren, tjänstgjorde som präst i bland annat Slottsstaden och i Landskrona innan han började arbeta på kyrkokansliet, först i Stockholm och sedan i Uppsala.

Det fanns knappast någon uppgift där som Anders inte kunde ägna sig åt och han slutade som biträdande generalsekreterare. Under två mandatperioder var han också kyrkomötes huvudsekreterare och lotsade fram beslut ofta under nattliga manglingar i presidiet.

Men det är som en räddande ängel i Malmö som vi främst lärt känna honom. Han gjorde ett fantastiskt arbete när det var oroligt i pastoratet kring år 2010 och skapade trygghet bland personalen. Hans lugn, hans kunnighet, inte minst i ekumenik och kyrkoordningsfrågor ställde han generöst till tjänst med.

Anders var också en mästare på utredningar och gjorde mycket av grundarbetet i samband med att Malmös sexton pastorat blev ett pastorat 2014.

Hans vänfasthet bestod också efter dessa år och han efterhörde gärna och ofta hur vi hade det. Anders Lindberg var en av de finaste människor jag träffat.

Han fattas oss, men himlen har blivit rikare.