Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-21 12:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-anders-wepsalainen-1/

Familj

Till minne: Anders Wepsäläinen

Som tidigare meddelats har Anders ”Weps” Wepsäläinen, Stockholm, efter en tids sjukdom avlidit 81 år gammal. Närmast anhöriga är sambon Annika Finér med barn och tre systrar med familjer.

På 80-åringars begravning brukar av naturliga skäl bara några få vänner och bekanta vara närvarande. Vid det borgerliga avskedstagandet av Anders Wepsäläinen ­var det fullsatt även på den sidan i kapellet och de flesta deltog i den fina minnesstunden hos sambon i Gamla Enskede. Anders var omtyckt av både äldre och yngre. Annika har betytt mycket för Anders. Det med ”W” gammalstavade efternamnet härrör från vår år 1900 invandrade finske farfar.

Anders växte upp på Söder men gick i Norra latin, dit han lätt och gärna tog sig med 9:ans  spårvagn. Dessförinnan var han under de fyra åren i Sofia folkskola nog understimulerad, eftersom han kunde läsa redan när han började där, vilket på den tiden ansågs olämpligt. Läroverkets och hans intressen sammanföll inte alltid, men Anders tog studenten 1957 och studerade sedan på Konstfack.

Redan tidigt målade och tecknade han skickligt och kunde ha blivit professionell konstnär, men han kom att ägna sig åt animerad film. Han hade i 50 år firman Animagica tillsammans med Rolf Lindberg och gav ut en handbok i ämnet 1995. Anders var mycket allmänbildad och praktisk. Senare akademiska studier i arkeologi hör också till bilden.

Antarktis, Arktis och fjällvärlden lockade. Från vännen och polarforskaren Rolf Kjellström övertog han studiet av de så kallade stalotomterna, en vikingatida fornlämningstyp, som påträffas främst i Västerbottensfjällen. Enligt deras mening skall de vara rester av nordiska torvhus, som uppförts av folk som främst för handelns skull kommit över fjällen västerifrån, inte samiska kåtor. Denna uppfattning styrktes av Anders studier av torvhusbyggen på Island, allt redovisat i en skrift 2011 och Fornvännen 2019.

Vi systrar saknar en hjälpsam, originell och charmig bror.