Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 18:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-bengt-lindhe-1/

Familj

Till minne: Bengt Lindhé

Som tidigare meddelats har docent Bengt Lindhé, Skara, avlidit I en ålder av 87 år. Han efterlämnar närmast makan Birgit och barnen Joakim, Catarina, Håkan och Erik med familjer.

Bengt växte upp i ett lantbrukarhem i Åstorp i Skåne. Efter studentexamen utbildade han sig till husdjursagronom vid dåvarande Lantbrukshögskolan på Ultuna i Uppsala. 

Efter agronomexamen började Bengt sin akademiska karriär på Wiad, Lantbrukshögskolans försöksgård på Södertörn. Han fick där ansvar för ett forskningsprojekt med de i Sverige då nya köttraserna charolais, hereford och angus. Resultaten, som Bengt redovisade i sin doktorsavhandling, utgjorde grunden till en därefter allt mer omfattande svensk köttproduktion baserad på dessa raser. Bengt visade stor förmåga att föra ut resultaten i verkligheten då han blev anställd vid Svensk husdjursskötsel (SHS) som ledare för en nyinrättad genetisk avdelning.

Vid SHS kom Bengts kreativitet och förmåga att argumentera för sin sak väl till pass. Det gällde inte minst i diskussionerna med landets svinavlare, som inte utan vidare gillade de nya metoder i avelsarbetet som Bengt förespråkade.   

Vid SHS hade man tillgång till en stor mängd data om våra kor och grisar. Men ett område som det saknades uppgifter om rörde kornas hälsa. Genom idogt arbete i mitten av 1970-talet, med Bengt som den drivande kraften, lyckades man utnyttja distriktsveterinärernas uppgifter om sjukdomsbehandlingar även för avelsändamål. Sedan många år har Sverige nu varit ett internationellt ledande land i att inkludera kornas hälsoegenskaper i avelsarbetet.

Efter 15 år vid SHS flyttade Bengt till Skara och ledde i olika positioner avelsarbetet med nötkreatur vid Seminavel, sedermera Svensk avel och Viking Genetics. 

Bengt återkom till den akademiska världen vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i slutet av sin karriär. Han kunde då följa upp de data han initierat insamling av med genetiska analyser av bland annat mjölkkors hälsoegenskaper. Det var med stor tillfredsställelse och stolthet han publicerade dessa resultat internationellt.

Vi som haft förmånen att i olika roller arbeta och umgås med Bengt kommer att minnas honom för osedvanlig kreativitet, diskussionslystnad och smittande entusiasm.