Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 02:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-elisabeth-jonsson/

Familj

Till minne: Elisabeth Jonsson

Tidigare kultur- och fritidschefen i Olofströms kommun, Elisabeth Jonsson, har avlidit i en ålder av 69 år. Närmast anhöriga är maken Hans, barnen Johanna, Greta, Niklas och Erik med familjer samt Elisabets och Hans syskon.

Elisabeth rycktes bort alldeles för tidigt efter en kort tids sjukdom. Hon var mitt uppe i sin gärning som ideell kulturarbetare och hade stor betydelse för utvecklingen av många kulturprojekt. 

Elisabeth föddes i Sollefteå men växte upp i Stockholm och Umeå. Hon utbildade sig till lågstadielärare. Efter några år i läraryrket studerade hon litteraturvetenskap och utbildade hon sig till bibliotekarie.

Det stora engagemanget för barn och kultur kom att följa henne genom hela livet. När maken Hans fick jobb i Kenya år 1982 flyttade familjen med. Här etablerade Elisabeth med ideella krafter ett skolbibliotek. Efter några år som bibliotekarie i Forshaga och Örnsköldsvik fick Elisabeth jobb som barnbibliotekarie i Olofström. Här blev hon så småningom bibliotekschef och senare chef på kultur- och fritidsförvaltningen.   

Den kreativa drivkraften och hennes gedigna kunskap och förmåga att se möjligheter där andra såg hinder blev Elisabeths signum. När hon stod upp för något som kändes viktigt satsade hon helhjärtat.

Det var just till Elisabeths klokhet och erfarenhet som Harry Martinson-sällskapet och Saljesällskapet vädjade när de ville förverkliga idén om en kulturfestival i Olofströmsbygden. Hon lyssnade, hittade lösningar och år 2008 startade kulturveckan Nässelfrossa som sedan dess lockar tusentals besökare till Blekinge varje sommar. 

Efter pensioneringen kom Elisabeth att få stor betydelse för kultur- och föreningslivet. Hon blev också en drivande kraft bakom etablerings- och språkkurser för nyanlända.

Elisabeth såg alltid människor utifrån deras inre kvaliteter och fick dem att växa. 

Elisabeth lämnar inte bara kvar tomrum hos alla som älskade henne. Hon lämnar också fina minnen och kloka tankar samt uppmaningen till oss alla att stå upp för det vi tror på.