Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-19 09:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-eric-sorling-1/

Familj

Till minne: Eric Sörling

Som tidigare meddelats är arkitekten Eric Sörling, Stockholm, död. Han blev 87 år och efterlämnar hustru Suzanne, barn och barnbarn samt en vid krets av vänner och samarbetspartner inom konst- och museivärlden.

Eric Sörling var en nestor inom den kulturhistoriska sfären. Partnerskapet i arkitektkontoret Clason & Sörling var hans bas men Eric var också under mer än ett decennium utställningschef på Statens historiska museum. 

Eric hade ambitionen att förnya och utveckla utställningsmediet och göra historien levande och angelägen. Som arkitekt tog han sig an krävande kulturhistoriska miljöer, som Läckö slott och Kastelholm på Åland. Kreativt tänkande och känsligt öga var där avgörande både tekniskt och byggnadshistoriskt men också gestaltningsmässigt. Betecknande för Erics integrerande synsätt blev också de utställningar, helt kongruenta med platsens själ, som han där iscensatte.

Den unika korsningen mellan arkitekt och utställningsformgivare kom också till uttryck i Medelhavsmuseets omdaning 1989, där bankhallen lyftes fram som ram kring de grekisk-romerska samlingarna.

Mest spektakulär i Erics produktion var kanske utställningen ”Feel it” 1969 på Metropolitan i New York. Världsomspännande säljkampanjer för Glasriket bar också hans signum. Och på statens Historiska museum blev Erics tid omvälvande genom utställningar som med ett helt nytt tilltal till publiken förde in vår svenska historia i en bred omvärldskontext. 

Eric kunde fånga en stämning, en idé, och på plats omforma den så att den talade till alla våra sinnen. Han var en lågmäld person – en ödmjuk och lyssnande människa men med kraft, mod och energi att sjösätta storslagna projekt, och rodde dem i hamn. En som med humorn som följeslagare och kunskapen som vapen lyfte fram torra fakta och omvandlade dem till spännande upplevelser i museirummet. Och som lyhört för uppdragsgivarens önskningar formade, bostäder, industribyggnader och museilokaler. 

Oförskräckthet, nyfikenhet och lite jädrar anamma var kryddor i Erics anrättningar. Och när man ser tillbaka på hans verksamhet känns det som att plocka idel juveler ur trollkarlshatten.