Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-22 15:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-eric-sorling-2/

Familj

Till minne: Eric Sörling

Arkitekten Eric Sörling, Stockholm, har som tidigare meddelats gått bort i en ålder av 87 år. Han efterlämnar hustru Suzanne, barn och barnbarn.

När Eric Sörling 1975 anställdes som utställningschef på Historiska museet av museets chef Olof Isaksson inleddes en dynamisk period med nya idéer kring utställningsmediet. På Liljevalchs konsthall blev utställningen ”Sigismund Vasa och hans söner” stor succé. Den skapades i stimulerande samarbete mellan Eric och Historiska museets lärde och legendariske medeltidsexpert Aron Andersson. 

Det var också då som den kongeniala museitidningen Historiska Nyheter producerades tillsammans med Hall & Cederqvist reklambyrå med mottot ”Bättre sent än aldrig om sanningen skall fram”.

Eric bidrog till att öppna dörrarna på vid gavel till Historiska museets storhetstid med stora internationella utställningar som till exempel ”Efter syndafloden”, ”Skyterna”, ”Myter och islam”.

Andra må närmare skildra hela bredden av Erics rika utställningsproduktion och tillkomsten av nya museer som Medelhavsmuseet och Ålands museum.

Livrustkammaren anlitade Eric som formgivare av utställningarna om hovjuveleraren Bolins smyckekonst under 250 år och den magnifika utställningen ”Tre konungar på Åbo slott”. Samarbetet med Eric manifesterades också när Livrustkammaren lånade ut föremål till flera sommarutställningar på Läckö slott. I samband med projektet New Sweden 88 ritade Eric en rekonstruktion av drottning Kristinas kröningsvagn som i dag finns på Ulriksdals slott.

Som arbetsledare var Eric generös i sitt arbete med oss som fackmän och gav oss pedagogiska redskap för att nå ut till publiken. Trots att han aldrig var dominant dominerade han alltid scenen. 

Eric var och förblev sina vänners vän, en ovärderlig vänskap som växte fram i en för oss alla betydelsefull arbetsgemenskap och en vänskap med Eric och Susanne som vi fick njuta av både här hemma och i Frankrike.

Vi är många vänner och kollegor som alltid med stor tacksamhet och saknad kommer att minnas Eric, hans klokhet, charm och kunskap och hans viktiga livsverk i museivärlden.