Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-14 00:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-fritz-ridderstolpe/

Familj

Till minne: Fritz Ridderstolpe

Arkitekten Fritz Ridderstolpe, Stockholm, har gått bort i en ålder av 93 år. Hans närmast anhöriga är hustrun Gunne och sönerna Hans, Peter och Erik.

Fritz Riidderstolpe var en tongivande arkitekt på Höjer & Ljungqvists arkitektkontor som startade 1952. Beskedet om Fritz bortgång nådde mig samma dag som jag såg filmen om Hasse & Tage. Lite oväntat slogs jag av paralleller mellan dessa män i samma generation, två decennier äldre än jag. När jag tänker på Hasse & Tage tänker jag förstås på humorn men också på allvaret. Engagemanget för miljö och mot krig. Fritz var den person som första gången drog mig med i en demonstration mot USA:s krig i Vietnam.

På ett arkitektkontor finns det plats för olika slags arkitekter. Man kan få vara bra på att bygga nätverk, hålla i teknisk samordning eller på att lojalt fullfölja ett projekteringsarbete. Men den förmåga jag uppskattade allra mest när jag 1970 kom som nyutbildad arkitekt till kontoret var förmågan att kunna rita. Den förmågan är nog både mer sällsynt och mer betydelsefull än man skulle kunna tro. Fritz hade den förmågan.

Det handlar om känsla för proportioner och rytm, för konsekvens mellan helhet och detalj. Att kunna pröva olika idéer men också veta när man har nått fram till en lösning som bär. Att ha envishet och självförtroende nog att driva igenom sin idé. Här känner jag igen den skapande processen som den skildras i filmen om Hasse & Tage. Och jodå, Fritz kunde också rita skämtgubbar. Hans humor lyste igenom också i hans arkitekturperspektiv för bostäderna i Kista, på 1970-talet. 

Fritz skicklighet kom tidigt till uttryck i radhusområden i Vällingby och i Smedslätten, där den bebyggelse som Fritz skissade fram att stå i en fin relation till omgivningen. Det var trivsamt att bo där, det visste jag som själv hade bott där i Smedslätten som tonåring. 

På Fritz repertoar fanns skolbyggnader och kyrkor i olika delar av Sverige. Han höll även i projekt i stor skala, som Fittja i Botkyrka. Efteråt kan jag betrakta den sortens projekt som ett slags dinosaurier. Att så stora projekt fick byggas av en enda byggherre och ritas av ett enda arkitektkontor tillhör nog historien. Men även i ett så besvärligt projekt kan jag läsa in Fritz Ridderstolpes engagemang och skicklighet i att gruppera byggnader och forma fasader och bostadsplaner med omtanke om människor.