Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-16 09:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-greta-stina-liljesand-gunnarsson/

Familj

Till minne: Greta Stina Liljesand Gunnarsson

Textilläraren Greta Stina Liljesand Gunnarsson, Huddinge, har avlidit i en ålder av 91 år. Närmast anhöriga är barnen Katarina Gunnarsson och Karl Gunnarsson.

Under nästan 40 år var Greta Stina textillärare i Haninge utanför Stockholm. Hon lärde tusentals elever att virka, sticka och laga trasiga blixtlås. Hennes färgstarka personlighet lever också vidare i minnet hos många före detta elever.

Greta Stina Liljesand växte upp i en i lanthandel i Kristdala östra Småland. Greta Stina bar genom hela sitt liv med sig en grundtrygghet från sin barndom men också en naturlig rättframhet. Att som kvinna inte förminska sig. Hon gillade att köra fort och köpte sig själv en egen sportbil, en vit Volvo P18 med röd skinnklädsel som hon körde med höga klackar. På 1950-talet hade hon en pojkvän från Turkiet men när hans familj i Istanbul ville inskränkte hennes frihet avslutade Greta Stina relationen och återvände till Sverige. Snart därefter gifte hon sig med en bondson från Glimåkra. Med honom fick hon två barn.

Så levde Greta Stina i 40 lyckliga år med Magnus i Stockholm. De gav de varandra mycket frihet och respekterade varandras olikheter. Greta Stina åkte ofta i väg på egna resor. Hon la tid på sina förståndshandikappade bröder och på sina vänner. Hon var en omtyckt väninna med en inspirerande positiv livssyn och behöll livet sin nyfikenhet på människor och samhällsdebatten.

Greta Stinas livsglädje gjorde att hon ville njuta av livet ända in i slutet. När hon var 85 år och änka blev hon kär i Bertil. När han var 91 år hämtade han henne i sin bil och körde upp henne till Mårbacka i Värmland. Efteråt var Greta Stina salig. Höstlöven utanför bilfönstret hade varit så vackert röda och de hade varit så kära där i bilen berättade hon efteråt.

Sina sista dagar i sitt liv flörtade och skojade hon med vårdpersonalen. Men så blev det svårare att andas. Då sa hon att hon att hon bestämt sig för att gå bort dagen efter. Och då blev det också så. ”Jag har haft ett underbart kvinnoliv” var en av de sista saker hon sa.