Henry föddes i Bullarebygden i Bohuslän och vid 7 års ålder började han skolan dit han hade en halv mil att gå. Henry hjälpte till på fädernegården i Svennungsröd och när han var elva år körde han häst och plog. Henry plöjde de rakaste och finaste fårorna i hela bygden. Vid 16 års ålder fällde Henry träd i skogen med handsåg och yxa.

Henry avlade senare realexamen per korrespondens med de högsta betygen och studierna fortsatte sedan i Göteborg där han avlade byggnadsingenjörsexamen.

1940 var Henry inkallad och placerad i Norrland då Finland stred vid Karelska näset. När tyskarna 1941 ockuperade Norge inkallades Henry till norra Bohuslän. 

Efter kriget ingick Henry i sitt första äktenskap med Margit och senare fick de adoptivsonen Lars.

I sitt yrke som byggnadsingenjör, arkitekt och konstruktör vid K-Konsult i Vänersborg ingick besiktningar, kontroller och ritningar av olika byggnader inom västra Götaland. Henry var också arbetsledare. Han var mycket noggrann och skicklig i sitt yrke och uppskattad av sina arbetskamrater och verkade där fram till pensioneringen 1979.

1979 avled hustrun Margit och som den positiva och utåtriktade person Henry var började han senare resa till Kanarieöarna. I San Agustin 1994 träffade Henry sin nuvarande fru Eva-Malin. De gifte sig 2004 och Henry flyttade till Stockholm.

Henry var medlem i Odd Fellow-orden i Vänersborg och mottog 2014 Veterantecknet för 25 års medlemskap. År 2017 tilldelades han en hedersbetygelse som endast utdelas i särskilda fall. Henry var tidigare även medlem i Par Bricole. År 1999 mottog han Kungliga Automobilklubbens orden för 50 års prickfri bilkörning ur prinsessan Lilians hand.

Henry var gentlemannen som med stil och elegans, säker klädsmak och belevat uppträdande flöt in i alla sammanhang som en glad, humoristisk och uppskattad värd eller gäst. Han var en levnadskonstnär med intresse för ekonomi, teknik, bridge, resor, dans och matlagning. Hans skarpa tankeförmåga och klarsynthet var utmärkande drag i hans personlighet och han var öppen för nyheter.

Henry kände stort ansvar och ville alltid göra rätt, hade stor omsorg och kärlek till sina medmänniskor. Henry var en förebild för oss alla.