Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-03 23:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-ingmar-grenthe/

Familj

Till minne: Ingmar Grenthe

Professor Ingmar Grenthe, Österskär, har avlidit vid 86 års ålder efter en tids sjukdom. Närmast anhöriga är hustrun Irene och av sönerna Johan och Carl med familjer.

Ingmar föddes och växte upp i Vaggeryd, tog studenten i Jönköping och fick sin akademiska utbildning vid Lunds universitet med disputation inom kemi 1964. År 1968 antogs han bland 16 sökande till en ledigbliven professor i oorganisk kemi vid KTH i Stockholm.

Där kom vi tidigt i kontakt och fann att vi hade samstämmiga åsikter i många frågor vad gällde utbildning, forskning och nyttiggörande av forskningsresultat i industri och samhälle. Ingmar engagerade sin institution i forskning inom kärnbränsleområdet särskilt inom de delar av urans kemi som industrin behövde.

Senare blev metoder för att ta hand om och lagra utbränt kärnbränsle ett viktigt område. Finansiellt stöd för dessa studier gavs av SKB (Svensk kärnbränslehantering). Ingmar var också med och formulerade uppdraget för Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) där han var ordförande en period.

Ingmar engagerade också institutionen i andra aktuella miljöproblem i industrin till exempel tillvaratagande av miljöfarliga ämnen vid gruvbrytning. Han startade ett antal nya samarbeten där forskarstuderande både vid KTH och respektive utländska universitet ingick. 

Ingemar fick en framträdande position inom sitt område i forskarvärlden. Han valdes in i Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) och i andra akademier och lärda sällskap, bland annat IVA, Kungliga Fysiografiska sällskapet i Lund, Academia Europea. I KVA var han under en tioårsperiod ledamot av Nobelpriskommittén i kemi. 

Ingmar innehade också olika poster i den centrala ledningen för KTH – dekanus och prorektor. Han ledde flera interna KTH-utredningar. Det är främst genom hans insatser i sådana roller som jag lärde känna honom. Jag uppskattade hans breda och djupa kunskap, hans goda omdöme, hans sociala kompetens. Detta var för över 20 år sedan men våra kontakter har fortsatt tills nyligen. 

Ingmar var en mycket god diskussionspartner. Det gällde både i yrkeslivet och privat.  En god vän har gått bort. Saknaden efter honom är stor.