Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-01 00:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-jan-hodann-3/

Familj

Till minne: Jan Hodann

Jan Hodann, Frösön, Östersund, har som tidigare meddelats avlidit i en ålder av 80 år. Han lämnar efter sig sin sambo Kristina Persson och sina fem barn – Janca, Linda, Pål, Anja och Sandra.

Janne firade sin 70 -årsdag på en hästgård i Småland. Han hälsade sina gäster välkomna genom att utföra cirkuskonster på hästryggen. Han hade just avslutat sitt år på cirkusskola i Ystad. Janne var inte rädd av sig.

Vår vänskap började långt tidigare, när vi blev klasskamrater i första klass i Essinge folkskola. Redan då visade Janne sin sociala förmåga. Han spred värme och liv i klassen. Få visste att hans liv inte var helt lätt. Hans far Max Hodann, läkare i Internationella brigaden i Spanien och nära vän till Berthold Brecht, hade dött ett år tidigare. Föräldrarna var flyktingar undan kriget.

Vid Uppsala universitet återknöt vi kontakten och etablerade ett samarbete vid Stockholms nation, där Janne blev klubbmästare,

Sommaren 1965 var Janne stugvärd i Låddejokk, Padjelanta. Detta ledde till kontakt med Edmund Dahlström, professor i sociologi, som ville starta en forskning om samerna. Janne – och senare jag – tillfrågades och fick göra en ovanlig examensuppsats. Genom att i flera månader följa Sirkas sameby i Jokkmokk kunde vi beskriva hur renskötseln hade utvecklats.

Janne gifte sig med Eva Falkenberg, syster till min fru Anna, och de fick fyra barn. Ett femte barn föddes i äktenskapet med Rosemarie Larsson.

I början av 70-talet var Janne en av pionjärerna för demokratisering av arbetslivet. Han arbetade som expert i industridepartementet. Han fortsatte som ombudsman på Metall med fokus på det nordiska samarbetet.

Hans internationella engagemang ledde till en tjänst på Olof Palmes internationella center, där han arbetade med demokratifrågor och mänskliga rättigheter. Han arbetade mycket med så kallade subversiva grupper, bland annat med ANC i Sydafrika under apartheidtiden. Arbetet var mycket riskabelt. På samma sätt var det i flera länder, bland annat i Burma, där Janne hade stor betydelse för frihetskampen under 2000-talet.

I slutet av 60-årsåldern förälskade sig Janne i en gammal vän, Kristina Persson, och flyttade till Östersund. Det blev en harmonisk tid i hans liv. Han trivdes med sin sambo och sina två hästar.

En blodpropp ändade plötsligt Jannes liv. Det kom som en chock för alla oss som älskade honom. En kontakt slås av. Tillit blir saknad.

Ämnen i artikeln

Minnesord

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt