Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-21 17:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-kenneth-lindmark/

Familj

Till minne: Kenneth Lindmark

Kommendörkapten Kenneth Lindmark, Stockholm, har avlidit 70 år gammal. Närmast anhöriga är hustrun Inger, döttrarna Madeleine och Ellinor med familjer.

Kenneth Lindmark föddes i Skellefteå. Han påbörjade officersutbildning på Sjökrigsskolan 1969 och avlade sjöofficersexamen 1972 och utnämndes samtidigt till löjtnant i flottan.

Som ung subaltern tjänstgjorde Kenneth på såväl motortorpedbåtar som torpedbåtar och efter stabskursen på Militärhögskolan befordrades han till kommendörkapten 1988 och blev samtidigt fartygschef på kustkorvetten Stockholm. Efter många sjökommenderingar avslutade han sin aktiva karriär som stabsofficer vid Marinens taktiska stab vid Högkvarteret 2016, där han pensionerades från Försvarsmakten.

Kenneth var ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Krigsvetenskapsakademien och Neptuniorden samt Marinlitteraturföreningen.

Kenneth var mycket intresserad av taktik och drev under lång tid implementeringen av det internationellt vedertagna begreppet ”lessons learned”, som bidrog till att föra taktiken framåt, vilket också blev ett signum för Kenneth. Arbetet med ROE (rules of engagement) ledde fram till en ny IKFN (instruktion för svenska försvarsmakten i situationer när Sverige inte är i krig ) för Försvarsmakten, som fastställdes av ÖB innan Kenneths pension.

Kenneth blev också ”känd” genom att han som fartygschef på kustkorvetten Stockholm vid besök i Stockholm 1990 tog beslutet att åter hissa örlogsflaggan på Kastellet på Kastellholmen, trots att Försvarsmakten bestämt att inte längre låta hissa den. I dag är örlogsflaggan fortfarande hissad på Kastellet.

Kenneth var en mycket uppskattad kamrat och vi har haft många glädjestunder tillsammans. Han kunde ibland uppfattas som något envis, men vi som kände honom visste att det oftast var med glimten i ögat. Han ställde alltid upp och var en pålitlig vän och kollega när det var mer allvarsamt och i krävande situationer såväl i tjänsten som privat. Tyvärr lämnade han oss alltför tidigt.

Fair winds and following seas.