Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-30 13:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-knut-sveri/

FAMILJ

Till minne: Knut Sveri

Knut Sveri, Danderyd, professor emeritus vid Stockholms universitet har avlidit i en ålder av 95 år.

Knut föddes i Oslo 1925. Han fick tidigt kontakt med frågor om brott och straff genom sin pappa som var polis och genom att en kort tid ha suttit i fängelse efter att i andra världskrigets slutskede deltagit i motståndskampen mot ockupationsmakten.

Knut avlade sin juristexamen 1949 vid universitet i Oslo. Han knöts till den kreativa miljön på Institutt for samfunnsforsking. Knut disputerade vid dåvarande Stockholms högskola, och han blev professor i allmän kriminologi vid Stockholms universitet och innehade professuren 1965–1991. Från 70-talets början startade Knut, med hjälp av sin hustru Britt, Sveriges första grundutbildning i kriminologi som sedan följdes av en forskarutbildning.

Knuts forskning rörde bland annat lagars tillkomst, unga lagöverträdare, våldsbrottslighet och brott och straff historiskt. Han ingick i flera kommittéer eller deltog som expert i utredningar om bland annat ungdomsbrottslighet, behandlingsforskning och sexualbrott. Han var också medlem i styrelsen för Brottsförebyggande rådet, liksom i Nordiska samarbetsrådet för kriminologi och Europarådets Criminological scientific council.

Knuts professur, den första i Sverige i kriminologi, var ett resultat av Föreningen kriminologiska institutet. Denna förening, som bidades året efter andra världskrigets slut, drevs av ett antal män – och några kvinnor – som besjälades av optimism, humanism och tron på vetenskap. Detta var också en anda som präglade Knut som professor. Det var samtidigt en position som inte var helt enkel att upprätthålla åren efter 1968. Från polishåll, hävdade Knut, betraktades han som en sorts hippie. Av sina studenter kunde han uppfattas som alltför knuten till en kommittékriminologi. Det var en tid då det inte alltid var så lätt att vara professor.

Men den institution som Knut lade grunden till har växt, är i dag mycket populär bland studenterna, deltar aktivt i samhällsdebatten och tror på en kunskapsbaserad kriminalpolitik. Arvet från Knut förs vidare.

Ämnen i artikeln

Minnesord

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt