Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-14 18:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-lars-ahlen/

Familj

Till minne: Lars Åhlén

Före detta hovrättspresidenten Lars Åhlén, Jönköping, har avlidit i en ålder av 88 år. Han efterlämnar hustrun Brita, sonen Nils med familj samt släkt och vänner.

Alla jurister har sina förebilder. En av mina heter Lars Åhlén. Han var generaldirektör i Domstolsverket (DV) 1986–1994 och president i Göta hovrätt 1996–1998. Jag upplevde honom i båda dessa funktioner och imponerades av hans skicklighet som jurist, som förebildlig myndighetschef men också som medmänniska. 

Regeringsformen 1974 uttalade att all makt utgick från folket – också domstolarnas. När DV tillkom 1975 kom hård kritik från domarkåren. Men med hovrättslagmannen Lars Åhlén som generaldirektör 1986 förändrades attityden. Han talade domarnas språk. Han legitimerade myndigheten med sitt lyhörda och lättsamma väsen. 

Under hans egid kom krav på effektiva och rationella sammanslagningar av landets då cirka 100 tingsrätter. Lars Åhlén, som i början av sin karriär mött den svenska domstolskulturen i häradsrätterna i Tranås och Jönköping, insåg vilken kulturhistorisk och rättskulturell skatt landets cirka 400 tingshus representerade. Han initierade en nationell dokumentation av denna kulturskatt och samlade en referensgrupp av kulturhistoriskt bildade och engagerade seniorjurister, band andra Mauritz Bäärnhielm, Mikael von Koch och Göran Ljungberg.

Projektet kom senare att finansieras av Olinska stiftelsen och resulterade i en utmärkt doktorsavhandling (Eva Löfgren, ”Rummet och rätten¡, 2011) samt en total dokumentation i bebyggelseregistret, tillgängligt genom Riksantikvarieämbetets webbsida. Han understödde också Rättsväsendets informationscentrum i Gamla rådhuset i Jönköping som med uppmärksammade utställningar, seminarier och föredrag lyfte fram den svenska rättskulturens identitet. Jag minns med värme åren tillsammans med Lars Åhlén.

Under hans tid som president i Göta hovrätt upplevde jag som adjungerad ledamot hans domarpersonlighet. Med osedvanlig lätthet och mänsklig värme såg han som ordförande till att alla rättssalens aktörer blev både hörda och sedda. Han förverkligade den engelska principen ”Not only must justice be done; it must also be seen to be done”. Lars Åhlén var verkligen den gode domaren. Därför blev han en förebild. Och förebilder glömmer man aldrig.