Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-20 18:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-leo-berlin/

Familj

Till minne: Leo Berlin

Violinisten och konsertmästaren, professor Leo Berlin, Lidingö, har avlidit 91 år gammal. Hans närmaste är makan Maud samt barnen Lars, Anders och Catharina med familjer.

Rätta artikel

Redan som 13-åring kom Leo Berlin in på Musikhögskolan i Stockholm, där han under sex år med lärare som Julius Ruthström och Tage Broström utvecklades till en av vårt lands allra främsta violinister. Han fortsatte sedan studierna utomlands hos bland andra Georg Kulenkampff och Henri Temianka.

Med sin kombination av känslighet, musikanteri och lysande teknik blev han en framstående violinsolist med personlig ton och stor repertoar. Bara 18 år gammal anställdes han i Radioorkesterns förstaviolinstämma, där han blev förste konsertmästare 1959. Två år senare fick han samma befattning hos Kungliga Filharmonikerna, där han med stort engagemang verkade i nära 30 år.

I Konserthuset var Leo ofta solist med orkestern, inte bara i de stora klassiska konserterna av Beethoven, Brahms, Mendelssohn, Alban Berg utan också i nutida verk av svenska tonsättare som L-E Larsson, G Bucht, L Söderlundh, L Boldemann. Tillsammans med Lars Sellergren och Åke Olofsson bildade han Stockolmstrion, en juvel i Stockholms musikliv, och han spelade gärna tillsammans med pianisten Greta Erikson. Som solist och kammarmusiker turnerade Leo inom Skandinavien och utomlands. Genom en donation fick Filharmonikerna en Stradivarius till förste konsertmästaren, ett instrument som Leo själv noga valde ut i Italien. 

Leo var inte bara en lysande violinist, han var också en pedagog av ovanliga mått. I de flesta av våra symfoniorkestrar sitter det tre fyra av hans elever, väl förberedda för både orkester- och solistspel av professor Leo, fostraren av ett otal elever vid Kungliga Musikhögskolan under åren 1970–1993.

Många utmärkelser fick Leo Berlin ta emot – kungliga medaljer, ledamotskap i Musikaliska Akademien, priser för skivinspelningar. Ändå tror jag att han var djupast tillfredsställd dels när han själv spelade och gestaltade musik, dels när han fick uppleva sina elevers framgångar.  För kvaliteten på svenskt musikliv har Leo Berlin haft stor betydelse.