Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-02 07:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-lester-wikstrom/

Familj

Till minne: Lester Wikström

Prästen och forskaren Lester Wikström har avlidit i Uppsala i en ålder av 90 år. Hans närmaste är hustrun Ingrid och barnen Mattias och Anders, Elisabeth, Eva, Hans och Per samt deras närmaste.

Lester Wikström lärde jag känna i Uppsala vid 2000-talets början. Jag träffade honom och Ingrid tack vare att deras hem var öppet och gästfritt. De bjöd in studenter och internationella gäster, gamla vänner och Lulesamer, och där fick jag vara med. Det stod kaskader av kunskap omkring Lester. Han var djupt kunnig, även om han i förstone dolde sitt vetande bakom en mild humor och ett vänligt lyssnande.   

I källaren under villan i Uppsala hade han sitt forskningsbibliotek och det bestod av hylla efter hylla med böcker och artiklar, många av dem hade han skrivit själv. Lesters perspektiv var alltid det vanliga folkets, oavsett om det gällde nybyggarna i Lappland eller samerna. Han kunde berätta om fattiga människor som fick sina hem och sin försörjning ödelagd när de stora kraftverksdammarna skulle byggas. Dem hade han lärt känna när han var ung präst i Porjus på 1950-talet

 Som församlingspräst i Luleå stift knöt han nära band med samer som tvångsförflyttats och han lyssnade noga till deras berättelser. Genom livet utvecklade han sitt engagemang för samerna och med sin stora kunskap och erfarenhet var han många gånger en talesperson för deras sak. Så kom det sig att han ledde de kommittéer som resulterade i att Bibeln och Den svenska psalmboken översattes till lulesamiska.

Den känslighet han utvecklade för människors utsatthet kom många gånger till användning: Från 1960-talet var han engagerad i kampen mot apartheid i Sydafrika och när det gäller religiösa sekter gällde han som den kanske främste kännaren. 

En av Lesters många vänner var Paulus Utsi, som var slöjdare och renskötare i Porjus.  Under en sommarvecka i Vaisaluokta 1970 översatte Paulus Utsi och hans hustru Inger tillsammans med Lester dikter av Utsi till svenska. De publicerades sedan tillsammans med teckningar av Paulus Utsi. Med sina konkreta bilder från samisk vardag satte Utsi ord på hur kristen tro och samiskt liv i ungefär tusen år har varit beroende av varandra. I en av sina starka dikter berättar Paulus Utsi hur ”kåtaröken leder till hemmet till renen till höga fjällen till den ljusa dagen”. Nu har Lester gått före till de höga fjällen och lever i den ljusa dagen. Lester Wikströms livsgärning står som röken ur kåtan för oss andra.