Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-21 09:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-lilli-alanen/

FAMILJ

Till minne: Lilli Alanen

Sveriges första kvinnliga professor i filosofi, Lilli Alanen, har efter en tids sjukdom avlidit i Helsingfors vid en ålder av 80 år. Närmast anhöriga är hennes barn och barnbarn.

Efter studier vid Sorbonne i Paris, disputerade Lilli i filosofi 1982 vid Helsingfors universitet. Hon var sedan verksam under flera år som akademiforskare i Helsingfors, men även som gästprofessor vid universitet främst i USA. 1997 tillträdde hon en tjänst som professor i teoretisk filosofi med inriktning mot filosofins historia vid Uppsala universitet, där hon stannade fram till sin pensionering 2008.

Som professor i Uppsala hade Lilli stor betydelse. Genom sin undervisning, sin seminarieverksamhet och genom att bjuda in en strid ström av utländska forskare, vitaliserade hon hela filosofiämnet. Hon byggde upp en framgångsrik och inspirerande forskningsmiljö, som banade väg för att filosofihistoria blev ett viktigt forskningsfält också vid andra svenska lärosäten.

Hennes eget arbete var främst inriktat mot tidigmodern filosofi. I en rad inflytelserika artiklar behandlade hon olika aspekter av Spinozas, Humes och, i synnerhet, Descartes filosofi. Genom boken ”Descartes's concept of mind” (Harvard University Press, 2003), nådde hon stor internationell ryktbarhet inom såväl franskspråkig, som anglosaxisk filosofi. 2018 valdes hon in som hedersmedlem i American academy of arts & sciences.

Lilli betonade att god filosofihistoria måste präglas av såväl noggrann filosofisk analys, som medvetenhet om det vidare filosofihistoriska sammanhanget. Själv var hon väl bevandrad i både medeltidens och antikens filosofi. Hon var också tidig med att lyfta fram förbisedda exempel på viktiga kvinnliga filosofer. En av hennes sista artiklar handlar just om prinsessan Elisabeth av Böhmens kritik av Descartes dualism.

Lillis filosofiska glöd var äkta och djup. Hon kunde vara mycket krävande – vi är många som fått motta långa mejl skrivna under nattens mörkaste timmar – men krävde aldrig mindre av sig själv än av andra. Samtidigt var hon oerhört omtänksam och uppmuntrande, särskilt mot studenter och yngre forskare. Vi minns med värme hur hon efter seminarier eller konferenser ofta bjöd hem oss doktorander för att äta pizza och fortsätta diskussionerna. Vi saknar henne djupt.

Ämnen i artikeln

Minnesord

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt