Född i Stockholm och uppvuxen i Norrtälje, blev Magnus efter yrkesutbildningar till snickare och smed verksam som multikompetent dekormakare, först på Kungliga Operan, sedan på Norrlandsoperan och Västmanlands teater. Augusti 2017, vid 64 årsåldern, blev han åter anställd och verksam på Operans verkstäder, till sin och sina nya kollegors stora glädje. Där ämnade han arbeta tills han blev 67.

Magnus var målmedveten och nyfiken, och fullföljde många projekt, inte minst på fritiden. Ena stora intresset var träbåtar, som han kunde förädla till perfektion. Petterssonsalongsbåten Vidar III blev med åren en av Stockholms skärgårds ståtligaste. 

Det andra intresset var fotografi. Det fanns redan på tidigt 80-talet, då enbart analogt. De senaste åren fick han fördjupa sin kompetens, bland annat tack vare en ettårig folkhögskolekurs på distans och ett flertal kurser i Stockholm. Mest inspiration fick Magnus av två porträttkurser med Knut Koivisto. Där och då fick han den bekräftelse och det erkännande han längtade så efter och behövde för sin personliga utveckling. Dock blev han aldrig frestad av att försörja sig genom att fotografera, utan gjorde det endast för nöjes, lustens och konstens skull.

Trots den svåra sjukdom som till slut skulle ta över både hans krafter och hans förmågor, hann Magnus så sent som i våras ställa ut fantastiska porträtt och gatubilder på Galleri Movitz. 

Magnus har träffat väldigt många människor i sitt liv, både privat och professionellt. De flesta kommer ihåg en kompetent, engagerad, hjälpsam och älskvärd människa. Märkt av en stundtals svår uppväxt grämde han sig dock ofta över att inte alltid ha förmått visa all den kärlek och ömhet som han kände för sina närmaste, inte minst barnen. De senaste åren kom han till freds, och såg framemot att njuta till fullo av livet med Marie, barnen, barnbarnet och bonusbarnen. Det blev inte honom förunnat. Förlusten är oerhörd, saknaden bottenlös. Döden är aldrig rättvis.