Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-27 16:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-marie-nordstrom/

Familj

Till minne: Marie Nordström

Fil dr Marie Nordström, Lund, fp-riksdagsledamot 1981–82, har avlidit vid 88 års ålder. Hennes närmaste är maken Rune, företagsöverläkare och tidigare ordförande i Folkpartiet i Lund, samt tre söner med familjer.

Marie Nordström var ursprungligen från Göteborg, äldst av fyra barn till den på sin tid kände filosofiprofessorn och ordföranden i Akademiska föreningen i Lund Åke Petzäll med hustru Astrid Ekman, dotter till den kände Carnegiechefen Gustaf Ekman i Göteborg.

Efter olika lärartjänster doktorerade Marie Nordström 1987 på en avhandling om pojk- och flickskolornas utveckling i Sverige 1866–1962. Hon var samtidigt ledamot i Lunds kommunfullmäktige under 28 år. Att hon blev riksdagsledamot från dåvarande fyrstadskretsen berodde dels på att Per Gahrton 1980 hade lämnat riksdagen för att efter fyra år som fp-riksdagsman öppna eget parti, dels att Karin Ahrland (fp) blev statsråd i Fälldin III-regeringen.

I riksdagen ägnade sig Marie Nordström, liksom på hemmaplan, främst åt utbildnings-, kultur- och jämställdhetsfrågor. Det avspeglas i att hon, utöver att verka inom Zontarörelsen för kvinnors rättigheter, var verksam i Lunds skolstyrelse, barnavårdsnämnd och den i Lund inte sällan kontroversiella kulturnämnden

Marie Nordström företrädde inom kulturen en liberal syn på allt mänskligt skapande, utan andras pekpinnar och censur. Under sin riksdagstid verkade hon särskilt för att Carl Larssons berömda ”Midvinterblot” skulle få sin rätta plats, på Nationalmuseum, där den nu sedan 1992 finns på sin tilltänkta plats, detta efter att konstnärens verk blivit refuserat 1916. Trägen vinner.

Slutligen kan erinras om att Marie Nordström växte upp i ett hem under en tid när nazism och kommunism tävlade om att förtrycka varandra, andra och alla tänkbara minoriteter. I det petzällska hemmet i Lund fann flyktingar från Danmark, Norge och Finland en fristad, tryggt välkomna under 1930- och 40-talens orostider då ideologiskt människoföraktande medlöpare infiltrerat också den akademiska värld som borde ha vetat bättre.

Om Marie kan i detta sammanhang bara sägas en sak: Ränderna går aldrig ur en sann humanist.