Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-26 23:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-martin-tegen/

Familj

Till minne: Martin Tegen

Musikforskaren Martin Tegen, Stockholm, har gått bort kort före sin 100-årsdag. Närmast anhöriga är barnen Andreas, Katarina och Gabriella samt barnbarn. 

Rätta artikel

Martin Tegen var son till författarinnan Gunhild Tegen och professorn i praktisk filosofi Einar Tegen. Samtidigt med sina forskarstudier i Uppsala arbetade Martin på Musikaliska akademiens bibliotek. 1955 disputerade han på en avhandling om ”Musiklivet i Stockholm 1890–1910”, ett verkligt pionjärarbete, även om få insåg detta när studien lades fram.

Året därpå blev han docent i musiksociologi och började med en pedagogisk verksamhet som skulle leda till skapandet av den Musikvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Vägen blev besvärlig och lång men efter det formella bildandet 1971 växte institutionen snabbt och blev landets till studentantal största. Martin ledde verksamheten som prefekt fram till sin pensionering 1984.

Vid sidan om sin undervisning och sitt prefektskap fortsatte Martin sin forskning som editör och författare. Hans huvudintresse rörde framför allt svensk musikhistoria, i synnerhet opera och sång med tonvikt på 1800-talet. 

Martin Tegens produktion som pensionär blev synnerligen omfattande – det var som om hans skaparkraft då på allvar släpptes lös. Han fick först en angenäm tid som redaktör för tredje delen av översiktsverket ”Musiken i Sverige”. Martins intresse för översättning, som under institutionstiden varit fokuserat på undervisningsmaterial, vändes nu mot skönlitteraturen. Författare som Spengler, Nietzsche, Goethe, Shakespeare, Rilke, Heine fick översättningar som prisbelönades.

Översättningen av Shakespeares sonetter och två tidiga versepos ledde till ett fördjupat intresse för frågan om ”Vem skrev Shakespeares verk?”, en frågeställning som sysselsatte Martin in i det sista. En vecka innan Martin gick bort fick han hålla i sin allra sista bok i ämnet. 

Vid genomgång av Martin Tegens arbetsmaterial visade det sig att ungdomens intresse för komposition återupptagits under pensionärstiden. En ansenlig kompositionslista med körverk, kammarmusik och pianomusik hade skapats i det tysta. I ödmjukhet, vänlighet, strävan att inte framhäva sig själv och i förmågan att bevara och odla sina kontakter var han ett föredöme. Vi minns med glädje Martin Tegen som en medmänsklig förebild.