Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-24 14:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-mircea-mavriki/

FAMILJ

Till minne: Mircea Mavriki

Vår vän Mircea Mavriki, Bryssel, har avlidit i sviterna av covid-19 i en ålder av 92 år. Han efterlämnar hustrun Josette, sonen Stefan, dottern Desirée med make Stefan och deras dotter Ameliée.

Mirceas mamma Vera Asker var gymnastikdirektör och hade engagerats som gymnastiklärare till den rumänska prinsessan Elena. En dag i februari 1924 åkte Vera, klädd långbyxor, skidor i parken till det kungliga slottet i Sinaia.

Kronprinsen fick från fönstret syn på henne och blev nyfiken på den skidåkande kvinnan. Han sände ut sin adjutant, gardeslöjtnanten Dim Mavriki. Just då råkade Vera ramla och löjtnanten hjälpte henne upp till slottet. Där blev Vera bjuden på te hos den kungliga familjen. Härigenom kom hon att träffa gardeslöjtnanten  Mavriki vid ett flertal tillfällen. De gifte sig 1926 och fick Mircea 1928. Äktenskapet slutade dock med skilsmässa 1936.

Pappa Dim befordrades och blev överste i början av andra världskriget. Mircea längtade efter sin pappa och begav sig 14 år gammal till fronten. Översten lyckades skaffa en motorcykel och lära sonen köra så att han kom helskinnad tillbaka till Bukarest. Så småningom lyckades släkten få hem honom till Sverige hösten 1944.

Mircea tog studenten som privatist 1946. Påföljande år återvände han till kontinenten för att hjälpa sin mamma rädda rumäner från att hamna i kommunistiskt fängelse. 1951 kom han in på Handelshögskolan i Stockholm.

Efter fullbordade studier fick Mircea anställning på Atlas Copco. Han arbetade sedan på Flygts pumpar för för att därefter gå till Johnssonkoncernen med placering i Wien. Mircea hade skaffat sig utomordentliga språkkunskaper – tyska, engelska, franska, rumänska, ungerska. Han krönte sin yrkeskarriär med några år på FN:s ekonomiska kommission för Europa men framför allt med 20 framgångsrika år på Incentive.

En nekrolog om Mircea Mavriki blir inte fullständig om man inte nämner hans stora kulturella intressen och hans djupa kunskaper i historia, framför allt rumänsk. Han hade också ett stort intresse för släkten Asker och försummade nästan aldrig släktmötena.

Mircea lockade oss (mig och en kompis från Handels med våra hustrur) att bila i Rumänien. Vid våra resor träffade vi ofta på människor som Mircea tidigare hade haft kontakt med och de visade honom sin uppskattning och tacksamhet för den hjälp han och hans föräldrar hade givit dem.

Mirceas vänskap och rika begåvning är oförglömlig. Frid över hans minne.

Ämnen i artikeln

Minnesord

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt