Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 07:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-olof-lindstrom/

Familj

Till minne: Olof Lindström

Pastor och missionssekreterare Olof Lindström, Sigtuna har avlidit några veckor före sin 85-årsdag. Hans närmaste är hustrun Berit Ernbacke-Lindström, tre söner, barnbarn och fyra syskon med familjer.

Olof Lindström var född i Hamrånge. Blev tidigt troende och baptist, kom som tonåring till bibelskola, arbetade som evangelist och studerade vid Betelseminariet 1954–1959 då han ordinerades som pastor och fick sin första tjänst i Laholm/Veinge i Halland. Han fortsatte sin utbildning och var ett antal år religionslärare innan han gick till centrala uppgifter i Baptistsamfundet. 

Olof trivdes i böckernas värld, han läste mycket och skrev mycket. I unga år en del poesi och under hela sin verksamhet artiklar, reportage och upprop i de ärenden han brann för. Han var redaktör på samfundstidningen Veckoposten och skrev kulturartiklar i lokalpress och tidskrifter. 

Under många år var Olof ledare för Baptistsamfundets sociala mission som då breddades från svensk diakonal insats till internationell katastrof- och utvecklingsinsats med fokus på mänskliga rättigheter. I synnerhet var Filippinerna och Burma områden Olof ofta besökte för konstruktivt samarbete. Hans sista tjänst före pensioneringen var delat ledarskap för Baptistsamfundets internationella mission, hans ansvar gällde arbetet i Asien.

Olof Lindström levde i en stor och rik värld genom sin läslust och sin reslust, genom sina möten med miljöer och människor. Men han gjorde också den nära världen rik genom att dela vad han sett och berörts av. Många minns hans starka skildringar från katastrofernas Mindanao och orden från Kapatids fångar. Några drogs in i den nödvärld han såg och blev märkta av den men mest av den brinnande ivern i en väns röst och ögon. 

Bosatt i Botkyrka var Olof hängiven medlem i den lokala församling som 1978 byggde kyrka i Hallunda, utvecklade en mångkulturell verksamhet och nu är en del av Equmeniakyrkan.

Olof värnade samhörighet i tider av förändring och samlade femtiotalets evangelistkår, sextiotalets seminariekamrater och kollegor som sökt sig till nya sammanhang. Återsamlingar som knöt samman maskor i gamla nät till glädje och mod för vägen vidare. 

Vi som vandrat med Olof under lång tid tackar Gud för hans insatser i Baptistsamfundet och för vänskapens möten under resan – som ”Sekunder av sol” en erinran om titeln på hans diktbok från 1963.