Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 11:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-peder-tornvall-4/

Familj

Till minne: Peder Törnvall

Som tidigare meddelats har generaldirektören Peder Törnvall, Stockholm, hastigt avlidit, 78 år gammal. Hans närmaste är hustrun professor Suzanne Wennberg samt barnen Clara och Henrik med familjer.

Peder Törnvall var född i Norrköping. Han blev juris kandidat i Stockholm 1967 och Master of civil law vid New York University 1970. Sin ämbetsmannabana inledde han som förbundsjurist vid Svenska kommunförbundet 1969–1972, regeringsrättssekreterare 1972, sakkunnig i kommundepartementet 1975–1979 samt föredragande i Valprövningsnämnden 1975–1979 och i riksdagens konstitutionsutskott 1979.

Peder innehade därefter en rad höga statliga poster: expeditionschef i Kommundepartementet 1979–1982 och i civildepartementet 1983–1990 samt generaldirektör i Statens tjänstepensionsverk 1991–1993, i Statskontoret 1993–1999 och i Regeringskansliet 1999–2002.

Han hade flera utredningsuppdrag, bland annat som särskild utredare med uppdrag att redovisa en samlad syn på Försvarsmaktens personalförsörjning. I februari 2001 överlämnade Peder betänkandet ”Personal för ett nytt försvar” (SOU 2001:23).

Han var från 1971 till sin död gift med juris professorn Suzanne Wennberg.

Det sena 1980-talets civildepartement hade ett mycket brett ansvarsområde. Där fanns gemensamma frågor för hela den offentliga sektorn, bland annat polis-, konkurrens- och konsumentfrågor, ungdomsfrågor och jämställdhet. Som expeditionschef blev Peder den sammanhållande kraften i denna omfattande verksamhet. På sitt vänliga men samtidigt tydliga sätt samlade han alla medarbetare i departementet till en gemenskap.

Peder hade en ovanlig förmåga att smidigt kombinera kunnighet, skicklighet och effektivitet med ett förbindligt, försynt och gladlynt sätt, inte minst på grund av hans ödmjukhet i umgänget med oss alla, oavsett position. Han hade en underfundig humor som var träffsäker. Peder hade en bred och djup kunskap som han gärna delade med sig av i olika sammanhang, allt för förvaltningens bästa.

Bland oss arbetskamrater åtnjöt han den största uppskattning. Vi är många som saknar honom. Nätverket med tidigare anställda vid civildepartementet, där Peder var en av de drivande, kommer att leva vidare i hans anda.

En fin och genuin ämbetsman har gått ur tiden. Peder var en god förebild för alla statsanställda.