Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-19 09:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-peder-tornvall/

Familj

Till minne: Peder Törnvall

Som meddelats har tidigare generaldirektör Peder Törnvall, Stockholm, avlidit i en ålder av 78 år. Närmast anhöriga är hustrun Suzanne och barnen Clara och Henrik med familjer.

Peder Törnvall utnämndes till generaldirektör för Statskontoret just som regeringen stöpt om de myndigheter som har till uppgift att effektivisera och utveckla den offentliga sektorn. För Statskontorets del innebar det att vi knöts närmre Regeringskansliet. Peder ledde med stor skicklighet denna rollförändring.

Han förde med sig en stor förtrogenhet med förvaltningen som han vunnit bland annat som expeditionschef i Regeringskansliet. Hans ledarskap karaktäriserades av att han sällan behövde markera att han var chef och av den osedvanliga uppskattning han visade sina medarbetare. 

Några år efter det att Peder slutfört sitt uppdrag som generaldirektör hamnade Statskontoret i en svår situation. Regeringen vände sig då på nytt till Peder som åtog sig att under en övergångsperiod leda Statskontoret. Än en gång visade Peder att han var en god ledare. Han stabiliserade situationen och vände personalens oro till optimism.

Peder personifierade den gode ämbetsmannen. Oväld var hans adelsmärke. Samtidigt visade han stor insikt i hur det är att verka i en politisk miljö. Under hans period förändrade regeringen sin styrning av myndigheter på ett genomgripande sätt. Peder engagerade sig djupt i den viktiga frågan om hur rollfördelningen mellan politik och förvaltning bör utformas. Han åtog sig flera utredningsuppdrag bland annat om hur departementen borde förändras för att ge regeringen bättre stöd i sin styrning av myndigheter.

Vi som skrivit dessa minnesord hade den stora glädjen att arbeta med Peder på Statskontoret. Efter det att vi slutat träffades vi regelbundet för långa och intensiva luncher. Peder gav oss inblickar i italiensk politik och vardag. Han och hans familj tillbringade mycket av sin lediga tid på hans älskade Elba. Vi pratade om politik, om böcker vi läst. Men framför allt diskuterade vi förvaltningspolitikens eviga dilemman och dagsaktuella konflikter.

Vi saknar en god vän. Vi minns en inspirerande kollega.