Peter studerade och disputerade vid Uppsala universitet. Efter ett par år på Ericsson radio systems AB och vid tekniska högskolan i Tampere, anställdes han 1997 vid avdelningen för signalbehandling på KTH. Peter fick snart ta rollen som avdelningschef och befordrades till professor 2006.

Genom sitt engagemang och inställning skapade han en stämning och gemenskap i vårt forskarteam där alla trivdes och kunde blomstra. Parallellt med jobbet på KTH, var han under olika perioder adjungerad forskningschef på FOI samt gästprofessor vid högskolan i Gävle och vid Indian institute of science. 

Peter var en uppskattad föreläsare och engagemanget för undervisning visades också i läroboksskrivande och i hans uppdrag som programansvarig för elektroteknik. 

I sin forskning sökte Peter ständigt nya tillämpningar i kontakt med olika företag och organisationer. Intresset för lokalisering med billiga sensorer resulterade i ny teori, prototyper och produkter, för positionering av alltifrån brandmän till hissar och fordon. Systemet för att lokalisera brandmän med hjälp av små sensorer i skorna väckte stor uppmärksamhet, bland annat genom ett inslag i Discovery channel.

Peters bilintresse märktes i hans forskning om hur olika sensorer kunde användas till att analysera förarnas beteende och han startade ett företag inom försäkringstelematik. Peter deltog tidigt i den offentliga debatten om digitalisering, och listades år 2012 av IDG Internetworld som en av digitala Sveriges mest kreativa personer.

Peter handledde ett 20-tal doktorander, vilka nu återfinns vid ett flertal olika företag och universitet.

Mitt i karriären, efter en tids sjukdom, har Peter nu lämnat oss. Han är djupt saknad av oss alla.