Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-04 03:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-sigfrid-leijonhufvud-8/

FAMILJ

Till minne: Sigfrid Leijonhufvud

Journalisten Sigfrid Leijonhufvud, Solna, har som tidigare meddelats avlidit 81 år gammal. Närmast anhöriga är barnen Jonas och Jenny med familjer samt syskonen.

”Hur många av er fick stryk när ni var små?”

SvD:s politik och ekonomiredaktion satt och slevade i sig dagens lunch vid ett stort runt bord på Marginalen, restaurangen i SvD-huset på Marieberg. Plötsligt slog kollegan och provokatören Sigfrid till, tyckte väl det var för tråkigt runt bordet.

För sådan var Sigfrid Leijonhufvud, utåt ofta både en provokatör och en fnissig charmör. Men han var också en ”lejonskalle” stolt över vapenskölden i Riddarhuset och säker på sin sak, oavsett ämne. Hårt tävlande i slalombacken i snygg Aspenstil. Gift två gånger med starka kvinnor, den amerikanska konstnären Joan och juridikprofessorn Madeleine.

För barnen Jonas och Jenny, som rätt små skulle omplanteras efter åren i USA, var han nog rätt frånvarande. Ledarskrivandet på Expressen tog sin tid, även från mycket älskade ungar.

Men då och då dök han upp på föräldrakooperativet Bonk på Hornsgatspuckeln för att göra ett obligatoriskt arbetspass, hämta eller delta i ett föräldramöte.

Mest minnesvärt den gången han drev igenom uteslutningen av Olof Buckard. Olof hade somnat i soffan med fönstret på glänt under högläsningen. Barnen hade inte hoppat ut och vi var fler som hade somnat där, men Sigfrid var obeveklig. Barnens säkerhet gick först.

Han gillade ju att hålla i ordförandeklubban och lyfte – långt senare och i sex år – seniorjournalisternas Stockholmsavdelning till nya höjder med intressanta föredrag, gäster och resor, ofta med ordförande Sigfrid som outtröttlig guide och utfrågare av prominenta föreläsare.

Därför minns många av oss Kaliningrad en kall oktober, där vi fick en unik insyn i en exklav som i dag är stängd. Sigfrid trotsade vädrets makter i tunn skjorta och öppen jacka men med oron för en långsamt döende fru hemma på KS väl dold i snålblåsten.

Den som kände honom kunde där samtidigt se pojken Sigfrid, så lik sin son Jonas, den stoiske och pliktmedvetna lejonskallen, den påläste journalisten och naturligtvis provokatören, som med glimten i ögat påpekade att vi hade röda näsor på gruppfotot framför Leninmonumentet.

Det är klart vi saknar honom.

Ämnen i artikeln

Minnesord

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt