Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-29 01:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-sven-froberg/

Familj

Till minne: Sven Fröberg

Förre överläkaren Sven Fröberg, Sundbyberg, har avlidit i en ålder av 84 år. Närmast anhöriga är barnen Jonas, Erik och Anna med familjer.

Sven var född i Alingsås men flyttade med sin mor till i tidig ålder till Stockholm.

Efter studentexamen vid Vasalunds gymnasium i Solna väntade studier i medicin vid Karolinska. Efter avslutade studier fick han en forskningstjänst där han i första hand forskade i allmän metabolism och muskelfetter. Studierna på dessa områden ledde småningom fram till en doktorsavhandling som belönades med en docentur.

I flera avseenden var Sven en idealisk forskare, han drevs av nyfikenhet men lät inte fantasin skena i väg. Idéer måste noggrant testas innan de kan presenteras. Här var huvuduppgiften att från hypoteser formulera statistiska försöksmodeller, fina relevanta data och testmetoder samt slutligen dra slutsatser av beräkningarna. Alla dessa moment kräver oförtruten stringens.

Sven var ytterst seriös i dessa avseenden, inte minst vad gäller data. Det kan synas, åtminstone emellanåt, vara en hopplöst tråkig sysselsättning, men Sven hade kul. Han fann förmodligen att datafel som uppmärksammas tidigt i sista hand förkortar arbetet.

Efter forskningsåren som ägde rum på GV, då ett internationellt välkänt institut, följde många år på olika sjukhus i Stockholm innan han på 80-talet började på Ersta sjukhus. Där stannade han till sin pensionering som överläkare och biträdande klinikchef.

Vi tror oss veta att Sven saknade forskningen, han hade dock förutsättningarna att väl klara övergången från laboratoriets råttor till patienter av skilda slag. Hans påfallande stora sociala intelligens kunde de flesta iaktta vid ett första möte. Detsamma gäller hans förmåga till empati. Med de resurserna kom han att sätta prägel på omgivningen.

Hans främsta fritidsintresse var oljemålning, som han börjat med i barndomen. Den konstnärliga ådran bidrog också att han gärna, på fritiden, arbetade med hantverk av olika slag. Båtar var ett annat intresse, här var dock hans fokus mer inriktat på att iordningställa än att utnyttja resultatet av sitt arbete. Livet på sjön verkade komma i andra hand.

Svens bortgång är för många, både patienter och vänner, en stor förlust.

Kristina och jag hade den stora förmånen att vara hans och hans tidigare avlidna hustrus Marianne vänner i många år.