Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-25 14:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/till-minne-thomas-lundblad/

FAMILJ

Till minne: Thomas Lundblad

Thomas Lundblad, Sollentuna, har avlidit i en ålder av 84 år. Närmast anhöriga är frun Mona och deras barn med familjer.

Thomas föddes i Västerås som yngst av fem syskon. Efter uppväxten i Västerås flyttade Thomas till Uppsala för vidare studier. Studierna i all ära, men det som drog mest i Uppsala var V-Dala nation. Han blev nationens sekreterare och därefter Förste kurator 1959-1960.

Under sin tid vid V-Dala ledde Thomas uppförandet av ett nytt nationshus i gott samarbete med arkitekten Alvar Aalto. Thomas var även högst delaktig i byggandet av V-Dala nations första studentbostäder och var i nära 30 år bostadsstiftelsens skattmästare. Thomas kallades till hedersledamot 1965, endast 30 år gammal, vilket speglar den betydelse han tidigt i livet kom att få för nationen.

Största delen av sitt yrkesverksamma liv arbetade Thomas åt Stockholms stad, främst på Kulturförvaltningen. Otaliga är de utställningar, teaterföreställningar och konstprogram på Liljevalchs, Stadsmuseet och i Kulturhuset som Thomas varit delaktig i.

Thomas träffade 1957 sin Mona och de fick 63 år, fyra barn och tio barnbarn tillsammans; en stor glädjekälla. Han följde alla aktivt genom att intressera sig för deras studier, arbeten och fritidsintressen.

Thomas lämnade aldrig Västerås helt, han ägnade sin fritid åt det sommarhus där han vuxit upp – en given samlingsplats. Thomas var även en självklar medelpunkt i sociala sammanhang. Med sin värme och med glimten i ögat underhöll han alltid övriga närvarande – oavsett om det var med en anekdot, en nyligen upplevd händelse eller reflektioner om dåtid och samtid. Humorn och slagkraftigheten var Thomas signum. Thomas hade en stor och nära släkt- och vänkrets, han rangordnade inte vänner utan såg det unika i alla. Nya bekantskaper blev snabbt omtyckta vänner.

Det är tomt och tyst efter Thomas, men vi minns honom med stor värme, glädje och tacksamhet. Det har varit en ynnest att ha varit en del i Thomas liv.

Ämnen i artikeln

Minnesord

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt