Ulla och Johan flyttade från Stockholm till Mariefred på 1970-talet och Ulla blev snart en central gestalt i kultur- och sällskapslivet i vår idyll. I Rädda Barnen, kyrkokören och församlingspolitiken deltog hon med liv och lust. Och så småningom blev hon den som höll ordning på oss alla genom folkbokföringen! Även inom kommunalpolitiken drog hon sitt strå till stacken.

I Gripsholmsföreningen verkade Ulla som styrelseledamot och mångårig valberedare.  När planeringen för Gripsholms slotts 450-årsjubileum, 1987, tog fart så var Ulla den som dåvarande slottsfogden John Crafoord först kontaktade om hjälp i den nybildade jubileumskommittén. Ulla fyllde rollen som effektiv och stabil sekreterare. Under några intensiva år planerades denna kungliga jubileumsfest. Under hela tiden var Ulla vårt fasta stöd, navet i den inre och yttre krets av funktionärer som genomförde detta stora evenemang.

Aldrig var något omöjligt. Ulla var en glittrande klippa, ständigt pigg och glad och rapp i käften där hon härskade i det temporära kansliet i slottets grindstuga. Aldrig en sur min. Hon ingav lust och arbetsglädje

Eftersom jubileumskommittén aldrig formellt upplöstes så har vi återsetts med ojämna mellanrum. En gång förlustade vi oss på en av de då 20 år gamla flaskorna med Cuvé Gripsholm, ett mousserande vin som togs fram av Åkessons viner speciellt för jubileumssupén. Och det hade behållit sin bornyr och sin fräschör. Liksom Ulla gjorde hela livet tills hennes hälsotillstånd fick henne att mer och mer dra sig undan från offentligheten.

För snart två år sedan var hon inbjuden att övervara invigningen av den nya konsertflygeln i Rikssalen på Gripsholm men ringde bara några timmar innan och meddelade att hon inte skulle orka. Mariefred och Gripsholm har mist en kraftfull supporter och vi en mycket kär vän. Våra varma tankar går till Ullas döttrar med familjer.