Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-16 19:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/asylsokande-far-ofta-avslag-pa-tvivelaktiga-grunder/

INSÄNDARE

Insändare. ”Asylsökande får ofta avslag på tvivelaktiga grunder”

Det är plågsamt att möta familj efter familj utan framtid, personer som jag bara kan ge marginell hjälp - och samtidigt höra politiker överträffa varandra med samma budskap: att den som saknar asylskäl ska ut ur landet, menar insändarskribenten.
Det är plågsamt att möta familj efter familj utan framtid, personer som jag bara kan ge marginell hjälp - och samtidigt höra politiker överträffa varandra med samma budskap: att den som saknar asylskäl ska ut ur landet, menar insändarskribenten. Foto: Sven-Erik Sjöberg

INSÄNDARE. Jag har läst otaliga avslagsmotiveringar och chockerats av den låga kvaliteten. Sviktande bakgrundskunskaper och omöjliga beviskrav präglar ofta bedömningen av den asylsökandes trovärdighet.

I praktiken är det inte bara humaniteten utan också vårt lands ekonomi och status som rättsstat som tar skada, skriver Hans Pettersson.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Jag är präst i Svenska kyrkan och möter många människor som kämpar med utdragna asylärenden och konsekvenserna av avslag på ansökan om uppehållstillstånd. Enligt min erfarenhet är det ganska ovanligt att någon utvisas handgripligen. Vad som i stället händer är att en person efter ett tredje avslag mister bostad och bidrag, såvida personen inte har barn som är under arton.

Detta är tänkt att motivera till en hemresa för egen maskin. Men eftersom en hemresa för många är otänkbart, återstår en skuggtillvaro i händerna på diverse aktörer utanför det ordinarie samhället.

Nu tänker kanske vän av ordning: ”Då måste det till bättre krafttag, vi måste se till att få ut dem ur landet, med alla till buds stående medel!”

Jag hade nog också varit böjd att tänka så, om det inte varit för att jag har läst otaliga avslagsmotiveringar och chockerats av den låga kvaliteten på många av dessa. Kvalitetsnivån röjer sig, enligt min mening, i graden av bakgrundskunskap och slutledningsförmåga.

Här är ett exempel: ”Du säger att du blivit hotad av en person som heter NN ...” Men det som nämndes var inte en privatperson, det var namnet på milisen som kontrollerar den aktuella regionen. Ett annat exempel: ”Din dotter blev dödad av en bilbomb men varför skulle ditt liv vara i fara?”

Ungefär där ligger ribban allt för ofta. Sviktande bakgrundskunskaper, omöjliga beviskrav, optimistiska säkerhetsbedömningar, schabloniserade föreställningar om hur människor kan tänkas reagera och handla i olika situationer, schabloniserade föreställningar om hur en hederskultur kan fungera lyser alltför ofta igenom i bedömningarna av den asylsökandes trovärdighet och/eller skyddsbehov.

Den slutsats många måste dra är att om de återvänder till sitt hemland, betyder det en säker död. Och eftersom de inte lyckas bli trodd, måste de hålla sig kvar här i Sverige och på något sätt försörja sig utan uppehållstillstånd.

Det är plågsamt att möta familj efter familj utan framtid, personer som jag bara kan ge marginell hjälp - och samtidigt höra politiker överträffa varandra med samma budskap: att den som saknar asylskäl ska ut ur landet.

Den senaste tiden har jag även mött personer som är villiga att medverka till sin utvisning men inte har några som helst möjligheter att bli mottagna i något av de tänkbara länderna. Det kan handla om någon som ursprungligen kommer från Syrien eller Jemen, men har arbetat i Förenade Arabemiraten.

När konflikten bröt ut i hemlandet, kunde kontraktet med arbetsgivaren inte längre förnyas och därmed miste personen också uppehållstillståndet i Emiraten - och sökte sig därefter till Sverige, men fick avslag och utvisningsbeslut här.

Nu försöker den utvisningshotade på nytt hitta en anställning i Emiraten men röner ingen framgång. Personen kan påvisa att otaliga ansökningar har skickats men Migrationsverket anser ändå inte att han eller hon gjort tillräckligt för att återvända. Alltså mister personen bidrag och bostad - och kan inte heller finna en anställning i Sverige, eftersom de fyra sista siffrorna saknas.

Det kan också handla om en statslös palestinier eller kuwaitisk bidoon som saknar pass som accepteras någonstans. Eller en person som har fått familjeanknytning till något annat land än de nämnda - men dess ambassad kräver pass i original för att utfärda visum och Migrationsverket vill inte medverka till att lämna ut eller visa upp dessa.

Det kan i det senare exemplet också hända att personen hänvisat till den aktuella ambassadens omöjliga villkor för att bevilja inresetillstånd till makens eller makans hemland men inte blivit trodd - och nu har personen inhämtat en skriftlig lista på villkoren från ambassaden, varav det framgår med all önskvärd tydlighet att han eller hon aldrig kommer att beviljas inresa. Men det hjälper inte. Man får nämligen inte hänvisa till samma skäl två gånger.

Sannolikt finns det otaliga varianter på temat. Men vad det utmynnar i är att man inte får stanna men kan inte heller lämna Sverige. Och för att överleva tvingas man stanna i Sverige men leva utanför det vanliga samhället.

Ingen vinner på att människor behandlas på det här sättet, men få är medvetna om hur ofta detta sker. Vi har hamnat i ett politiskt klimat där en restriktivare migrationspolitik har blivit ett mantra.

I praktiken är det ofta inte bara humaniteten utan också vårt lands ekonomi och status som rättsstat som tar skada. Såväl lagstiftning som praxis måste kunna ordnas på ett smidigare sätt, exempelvis så att personer som inte kan utvisas enklare kan skifta över till kategorin arbetskraftsinvandring. Detta borde vara önskvärt ur alla tänkbara synpunkter.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt