Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-15 22:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/aterga-till-en-decentraliserad-polis-for-att-stoppa-brotten/

INSÄNDARE

Insändare. ”Återgå till en decentraliserad polis för att stoppa brotten”

Den förstärkta regionala insatsstyrkan på plats i samband med ett mordförsök i Malmö i måndags.
Den förstärkta regionala insatsstyrkan på plats i samband med ett mordförsök i Malmö i måndags. Foto: Johan Nilsson/TT

INSÄNDARE. Polisens stora omorganisation för sex år sedan har på flera sätt inneburit en försämring. Återgå till en decentraliserad polis för att stoppa brotten, skriver Ola Korsfeldt.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Centraliseringen och byråkratiseringen av polisen 2015 till sju regioner skapade en maktkoncentration Stockholm, ingen insyn från länsstyrelser och kommuner, nedlagda polisstationer och polisfrånvaro i många kommuner. Även polisstyrelserna försvann och med dem det lokala politiska inflytandet över polisen.

Avståndet mellan ledningen och enskilda poliser har också blivit stort. Det är ett organisations- och systemfel som måste åtgärdas.

Centraliseringen av lednings­centralerna har medfört att operatörerna i dessa ofta saknar lokalkännedom och kännedom om personal på stationerna i polisområden. Centraliseringen av växlarna och presstjänsten har bidragit till att det är svårt att nå polisen och göra anmälningar samt lämna in tips.

Polisledningen har nyligen blivit medveten om problemen genom revisionsrapporten ”Granskning av regionledningscentralerna”, som presenterades i mars.

I december i fjol publicerade regeringen skrivelsen 2020/21:63, som handlar om nationella brottsförebyggande åtgärder inom programmet ”Tillsammans mot brott”. Av denna framkommer att polis och andra berörda aktörer ska samarbeta i första hand på kommun- och länsnivå när det gäller att förebygga brott och otrygghet. Då fungerar det inte med en centraliserad polis, som lever sitt eget liv.

För att komma till rätta med problemen måste en återgång ske till decentraliserade telefonväxlar, ledningscentraler och vakthavande befäl, bemannade polisstationer och polisnärvaro över hela landet. Länsstyrelser och kommuner måste få tillbaka sin insyn genom att polisstyrelserna återupprättas. Det innebär att polisarbetet ska ske mer på läns- och kommunnivå. Detta kan innebära att de nuvarande polisregionerna skrotas.

Om polisen hade varit mer decentraliserad kunde man till exempel ha ingripit tidigare vid knivattacken i småländska Vetlanda den i mars eller förebyggt denna.

Enligt SVT-programmet ”Veckans brott” den 27/4 är man hos polismyndigheten medveten om polisfrånvaron på landsbygden och på mindre orter. Men först 2024 ska man börja åtgärda detta, enligt regionpolischefen i Umeå som var med i programmet.

Går det verkligen att vänta så länge? Man borde börja redan under detta år med att åtgärda problemet. Att ändra organisations- och systemfelet inom polisorganisationen kan komma att ta cirka ett halvår, enligt gamla polischefer som jag varit i kontakt med.

En mer decentraliserad och ­närvarande polis skulle på ett bättre sätt än nu fullgöra sitt uppdrag och därmed skapa tillit hos medborgarna samt ge kommuner och länsstyrelser inflytande. Det gynnar i sin tur demokratin.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt