Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 15:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/avfolj-mammor-som-utnyttjar-sina-barn/

Insändare

Insändare. ”Sluta följa mammor som utnyttjar sina barn”

Foto: Nicklas Thegerström

INSÄNDARE. Många svenska föräldrar bryter mot FN:s barnkonvention när de lägger ut bilder på sina barn i sociala medier. Det är hög tid att vi avföljer mammor som utnyttjar sina barn för att tjäna pengar, skriver Johanna Sterner.

I Sverige finns hundratals barnarbetare som tusentals människor stöttar. Det är märkligt nog föräldrar som utsätter sina barn för detta arbete. Föräldrar med fina adresser i förmodligen ordningsamma hem. Och allt sker på en öppen marknad: i sociala medier. 

Att en förälder stolt publicerar en bild av sitt barn på sitt låsta, högst privata Instagram-konto är kanske inte så farligt. Jag menar, en förälder kränker barnets integritet, en annan ger godis och kränker barnets blodsocker. Alla gör olika. Men alla föräldrar gör ju så gott de kan.

För alla föräldrar tänker alltid på barnets bästa. Eller? Nej. Vissa föräldrar, oftast mammor, väljer aktivt att låta sina barn jobba för dem. De väljer att fullständigt skita ner sitt barns integritet. Varför? undrar du. För pengar, stjärnstatus och att för att slippa ha ett vanligt jobb – för att slippa växa upp. 

Dessa barn hängs ut i sociala medier som om de vore gulliga små katter. Från födseln filmas barnet. Redan när det lilla, sköra och fullständigt nakna spädbarnet för första gången kommer till mammas bröst åker kameran fram. Syftet är att tjäna pengar. 

Ibland får även barnmorskan filma – som att hon inte har nog med arbetsuppgifter. Alla följare får en vecka senare uppleva hela förlossningen i en videodagbok och se spädbarnet födas. Sedan fortsätter det. Man får följa när barnet gråter förtvivlat, bajsar, lär sig krypa, ramlar, reser sig, äter, badar, leker och trotsar.

Barnet får agera modell och prova nya kläder, åka på olika evenemang och fotas. Göra reklam för tandkräm, blöjor, regnställ och smakportioner – allt för att mamma ska tjäna pengar. Mamma ska skaffa sig samarbeten. Mamma ska bli känd. Mamma kanske ska få vara med i ”Let’s dance”? 

Mammorna har så klart gränser. Barnets kön döljs alltid noga med en emoji-blomma när en nakenbild från stranden (sponsrad såklart) visas för 395.000 följare. Barnet tror sig leka, men är egentligen på jobb. Visst, pengarna kanske sparas i en fond som barnet får ta ut på 18-årsdagen. Klokt, barnet kommer förmodligen behöva terapi i framtiden och terapi är dyrt. 

Barn har länge arbetat på liknande sätt. I film, på scen och med reklam. Rätt eller fel, men det finns en stor skillnad. Barnet spelar en roll. Barnet jobbar förhoppningsvis under ett genomtänkt kontrakt med krav och rättigheter och tydliga arbetstider.

När barnet jobbar för sin mamma kan ett jobb dyka upp vilken sekund som helst. Det kan vakna med en kamera upptryckt i ansiktet. Bli fotad när hen med kladdig mun äter sin frukostmacka. Filmad i sin värsta treårstrotts i hallen. Regisserad i lekparken när mamma vill få bra innehåll till sin kanal. 

Det är inte under några omständigheter en ansvarsfull arbetsplats. Det är en människas liv – som någon annan bestämt att producera. 

Varför tillåts det att gå till på detta vis? För att andra mammor älskar det. Andra mammor gör tummen upp, delar inlägg och köper allt barnet (mamman) säljer. Andra mammor vill att sitt barn ska ha samma gulliga baddräkt som det integritetskränkta barnet på Instagram.

Andra mammor älskar att bli inspirerade av filtrerade bilder, eller tvärtom; få bekräftelsen att även andra mammor har det tufft ibland. Företagen säljer guld. Mammorna blir rika och barnen blir utnyttjade. 

FN:s barnkonvention, då? Ja, vad hände med den lag som trädde i kraft den 1 januari i år? Där står det att barn har rätt till ett privatliv, att barn ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och mot arbete som är skadligt.

Detta borde sköterskor på barnavårdscentralen veta liksom barnpsykologer, förskolelärare och lärare. Varför säger ingen stopp? Varför gör alla bara tummen upp? 

Dessa mammor – också kända som influensers, videokreatörer, bloggare och så kallade youtubers – varför får de bara köra på? Varför går omvärlden med på att en människa som inte kan förstå sig på sociala medier, som man inte kan fråga om lov, får hängas ut och utnyttjas så.

Har mammorna svårt att knyta an? Har de inte fått tillräckligt med kärlek som barn? Är bekräftelsebehovet lika stort som den låga självkänslan, att de låter sina barn vara ”inspirationen” för andra att följa istället för att själva vara det? Eller så är det så sorligt att vissa föräldrar helt enkelt inte gör allt för sina barn och låter sitt ego komma före.

Vad krävs för att få stopp på problemet? Ska mammorna få smaka på samma medicin genom att man öppet visar deras pms-utbrott, konflikter med sin partner, nakna underliv eller varför inte: en dag senare i livet när mamma inte längre kan tala för sig själv; låta mamma göra reklam för vuxenblöjor?

Nej, det krävs att företagen slutar sponsra, och det sker inte för än följarskaran minskar. Då kan mammornas konton släckas ner (och mammorna kan få stöd av socialtjänsten i hur man värnar om sitt barns integritet). 

Nu när även du blivit varse om ett av Sveriges största problem har du chans att hjälpa dessa barn. Du kan välja att avfölja. Du kan säga stopp. 

Som företagare kan du börja följa lagen genom att inte skapa samarbeten som bryter mot barnkonventionen. Och om du arbetar med barn och unga är det din skyldighet att reagera. Reagera åt det lilla, hjälplösa spädbarnet som inte kan föra sin egen talan. 

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt