Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-26 11:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/bevara-idrottsplatser-och-gronomraden-i-vara-stader/

Insändare

Insändare. ”Bevara idrottsplatser och grönområden i våra städer”

Stadshagens Idrottsplats i Stockholm.
Stadshagens Idrottsplats i Stockholm. Foto: Jonas Lindkvist

INSÄNDARE. Förtätningen av bostäder i framför allt Stockholm får inte ske på bekostnad av de boendes hälsa. Det finns stora vinster att göra genom att bevara befintliga idrottsplatser och grönområden i städerna, skriver Pia Isaksson, miljövetare inom hållbar samhällsutveckling.

Vi vaknar av ljuden från borrningar nere på Stadshagens IP, nu är de här med sina markundersökningsmaskiner. Nu väntar trädfällning och rivning av de gamla trähusen som tjänat som omklädningsrum och fik sedan tidigt 1900-tal.

Efter det ska berget mot Stadshagsvägen sprängas in flera meter. Fotbollsplanerna ska decimeras till en bråkdel, löpbanan och styrketräningen försvinner fullständigt, för att inte tala om den tunna skogsremsan mellan nuvarande bostadshus och Essingeleden.

Pulkabacken i anslutning till idrottsplatsen i höjd med Mariedalsvägen mellan Sankt Göransgatan och Kungsholmsstrand är redan bortsprängd. Det har barnfamiljer fått erfara denna snöiga vinter, trots nya krav på att ta med barnperspektivet i stadsplanering. Stadsdelen förändras oåterkalleligen i grunden.

Stockholm stad utger sig samtidigt för att med ljus och lykta leta efter lämpliga områden för idrottsplatser, vilket staden plötsligt upplever sig lida brist på. Det är förunderligt, faktiskt.

Det enklaste och mest uppenbara förslaget ligger också nära till hands: Tag hand om och bevara dem som redan finns! Idrottsplatser med välfungerande fotbollsplaner, löpbanor och andra faciliteter med befintliga omklädningsrum och fungerande infrastruktur runt omkring. Få platser är väl heller utifrån begreppet jämlik hälsa, som är en annan av stadens milstolpar, lämpligare placerad än Stadshagens IP med närhet till både innerstads- och pendelbussar förutom både gröna och blå linjens tunnelbana?

Här pågår i dag verksamhet från tidig morgon till sen kväll året om. Idrottsutövarna återfinns i alla åldersgrupper och nivelleringar, från småknattarna på sommarlovskollo till välbesökta övningsmatcher mellan Stockholms elitlag. För att inte tala om alla boende i närområdet som spontant använder den till umgänge, lek, bollspel, springlekar, hundträning eller kanske för att lära sig cykla …

Det är väldigt svårt att hitta en tillräckligt stor och tillgänglig yta som lämpar sig till idrottsplats i Stockholms innerstad. Faktum är att det i praktiken är omöjligt. Enda möjligheten är faktiskt att ta några av de redan frekvent använda parkerna i anspråk, men de fyller ju andra funktioner, så vad skulle de ersättas med och var?

Jag undersökte drivkrafterna bakom utbyggnaden av Stadshagen för ett par år sedan och intervjuade ett stort antal aktörer på stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret, stadsdelsförvaltningen samt stadsbyggnads- och exploateringsnämnderna. Jag fann ett förvånansvärt svagt stöd för exploateringen bland framför allt tjänstemännen jag kom i kontakt med. Rent allmänt ansågs det på ett politiskt plan handla om finansieringen av andra stora infrastrukturprojekt som Slussen, Förbifart Stockholm, ombyggnationen av Stureplan, förutom det allmänt eftersläpande underhållet i staden.

Jag fick svaret att tyvärr handlar allt om ekonomi. Staden säljer ut sin mark till skyhöga priser för att finansiera kostsamma prestigeprojekt och kompensera ständigt vikande skatteintäkter.

Återkommande uttrycks att incitamentet till förtätningen av Stadshagen kommer från byggföretagen. Dessa kom med förslag och markanspråk och därför var staden tvungen att undersöka möjligheterna till exploatering.

Men mig veterligt har kommuner planmonopol och en idrottsplats kan knappast jämföras med obebyggd tomtmark. Är det ekonomiska intressen som ska driva samhällsplaneringen i Stockholm?

Är byggföretagens maximerade vinster viktigare än de som bor, lever och växer upp i staden? Tydligast var de på Stadsdelsförvaltningen där man menade att hade staden nöjt sig med kanske hälften av de i dag närmare 2.000 planerade bostäderna, hade idrottsplatsen kunnat sparas.

Vad hände med visionen om den gröna promenadstaden? Om Stockholm som kronan bland miljösmarta huvudstäder i Europa? Vad hände med barnperspektivet?

Hur har återkommande kritik av de underdimensionerade grönområdena för olika aktiviteter i nybyggda Lindhagensområdet på Kungsholmen hanterats och analyserats? Nu bebygger man de angränsande grönområdena och idrottsplatsen i Stadshagen så att ännu fler personer ska dela på i stort sätt obefintliga kvarvarande gröna stråk och aktivitetsytor.

Det är väl alldeles utmärkt att enligt stadsplanen på sikt förvandla Sankt Göransgatan, som i dag har en närmast industriell förortskaraktär från sjukhusområdet och neråt Lindhagen, till en stadsgata. Men varför projektera så otroligt stora ytor på en gång?

Om Stockholms stad bygger bostäder där Elektrolux i dag har parkering är det alldeles utmärkt. Det finns gott om den typen av ytor i staden. Men hur ser politikerna på bostadens omgivande miljö i relation till boendekvalitet? Har den kanske tillgodosetts genom nya gallerian som planeras vid dagens tunnelbanestation eller av torget som sprängs ned i den förstörda pulkabacken? Är det lösningen – mer konsumtion som kompensation för förlorad rekreation?

Har ni under pågående pandemi vandrat längs Karlbergskanalen på Kungsholmssidan? Denna redan tidigare välanvända smala gröna passage har i distanstider förvandlats till ett fullkomligt lämmelstråk av Kungsholmsbor som söker variation från hemmasittande arbete och letar möjligheter att umgås med minimerad smittrisk.

Rapport på rapport belyser det enorma behovet av det gröna. Av hur tätt sammankopplad vår hälsa är med tillgång till grönområden och rekreation i vår närmiljö.

Det finns stora hälsovinster att göra på bevarandet av möjligheter till utomhusaktiviteter i urbana områden. En undersökning av EEA, EU:s motsvarighet till Naturvårdsverket, pekar på behovet av aktivitetsbaserad rekreation och hälsosamma miljöer i urbana områden, om utvecklingen av folkhälsan ska gå i rätt riktning.

Gröna stråk, parker och idrottsplatser med omgivande grönska är inte bara viktiga för fysisk och psykisk hälsa. Grönområden har även en stor betydelse för stadsmiljön.

Parker och trädalléer sänker halterna av skadliga luftföroreningar och partiklar med upp till 80 procent i jämförelse med omkringliggande, trädlösa gator. Dessutom finns få, om alls några, verktyg bättre lämpade att hantera olika klimatrelaterade problem, än träd och grönområden i stadsmiljöer.

Fler oväder med stora mängder nederbörd och översvämningsrisk och intensiva perioder av extrem hetta och torka regleras genom grönstrukturer. Mer än någonsin behöver vi utrymme i stadsbilden; icke hårdgjorda områden där människor och det gröna får ta plats.

Hur tar Stockholms politiker ansvar för vår hälsa och framtid? Självklart behövs det bostäder, men det behövs framför allt en hållbar utveckling av våra städer där livsmiljön kommer vara god och hälsosam för dem som bor och lever också ur en rad andra perspektiv.

Vi kan inte fortsätta att behandla olika perspektiv på samhällsbyggnad separat. Det måste i stället till ett helhetsperspektiv, där de komplexa samspel och samverkansprocesser som utgör en stad, också över tid, beaktas.

Dagens utbyggnad och förtätning saknar en lyhördhet med de som ska leva i de områden som skapas. Vi får inte glömma bort att städer och stadsplanering handlar om mer än boende.

Såväl ekologiska, kulturella och estetiska aspekter på utformning som möjlighet till aktivitet, interaktion och rekreation för befolkningen är nödvändiga pusselbitar i ett växande samhälle.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt