Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 02:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/biodrivmedel-snabbaste-vagen-till-miljovanliga-transporter/

INSÄNDARE

Insändare. ”Biodrivmedel snabbaste vägen till miljövänliga transporter”

Produktion av biodrivmedel eller e-bränslen och förbränning i moderna motorer kan genomföras med hög prestanda och utan miljö- eller hälsofarliga utsläpp, menar insändarskribenten.
Produktion av biodrivmedel eller e-bränslen och förbränning i moderna motorer kan genomföras med hög prestanda och utan miljö- eller hälsofarliga utsläpp, menar insändarskribenten. Foto: Magnus Hallgren

INSÄNDARE. Varför ska vi sluta med förbränningsmotorn? Att byta bränsle i förbrännings­motorn är den snabbaste vägen till en förnybar transportsektor, skriver Gustav Melin.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Jag lyssnade på Söndagsintervjun med klimatforskaren Johan Rockström i P1 den 19 december. Han sade bland annat: ”Vi ska i princip på tio år överge förbränningsmotorn. Vi ska sluta tanka bilar med bensin och diesel och i stället köra hela Sverige på el.”

Jag har arbetat med att fasa ut fossila bränslen hela mitt yrkesliv, men varför ska vi sluta med förbränningsmotorn? Förbränning är en lika naturlig som nödvändig del av det ekologiska kretsloppet. Det finns inget liv på den här planeten som inte beror av förbränning. Jag tycker inte att man kan vara emot förbränning – däremot dåliga utsläpp.

Det är inte så konstigtatt många är oroliga för att förbränning ska ge upphov till farliga utsläpp. Den mänskliga historien är full av tragedier och skador från dålig förbränning.

Många moderna ämnen och material ger ifrån sig giftiga gaser och partiklar om de förbränns utan tillräcklig rening. Men förbränning i sig är inte farlig. Vi äter biomassa som innehåller energi. I kroppen bryts biomassan ner.

Vi andas in syre som behövs till förbränningen och andas ut koldioxid. I en motor sker förbränningen vid högre temperatur än i kroppen men den sker på samma sätt. Det vill säga att kolhydrater och kolväten som cellulosa, etanol eller en vegetabilisk diesel oxiderar med syre så att de bryts ner till koldioxid och vattenånga.

Växterna består av atomer som ingår i molekyler som liksom lego byggs samman och sedan plockas isär igen. Kol, väte, syre och näringsämnen byggs ihop i växter och förbränns i ett evigt kretslopp.

Ibland förbränns växterna i kroppen, ibland i en bilmotor eller ett kraftvärmeverk. Ofta lämnas döda växtdelar i skogen, där svampar och bakterier bryter ner växtresterna i samma slags kemiska process fast vid lägre temperatur.

Att biologiskt livbygger på uppbyggnad av växter med solenergi, cellandning och nedbrytning av kolhydrater är välbekant för Johan Rockström. Samtidigt är det lätt att fokusera på de problem som uppstår vid förbränning vid höga temperaturer, utan tillräckligt med syre eller tillräcklig rening.

Jag håller med om att det kan ge utsläpp av gifter som vi inte ska acceptera, även vid förbränning av naturliga produkter.

Produktion av biodrivmedel eller e-bränslen och förbränning i moderna motorer kan genomföras med hög prestanda och utan miljö- eller hälsofarliga utsläpp. I stället för att sluta med förbränningsmotorn bör vi se till att det finns tydliga regelverk så att resultatet blir gott.

Att byta bränsle i förbrännings­motorn är den snabbaste vägen till en förnybar transportsektor. Biodrivmedel står i dag för omkring 25 procent av alla drivmedel till Sveriges vägtransporter. Potentialen för ökad global hållbar produktion är mycket stor.

I Sverige kan vi använda biprodukter från skogen för att producera omkring 60 terawattimmar biodrivmedel. Det är omkring två tredjedelar av dagens alla driv­medel för vägtransporter. Den som har en dieselbil behöver inte vänta till 2030 utan kan tanka HVO100 redan nu.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt