Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-28 15:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/biologisk-mangfald-lika-viktig-som-klimatet/

INSÄNDARE

Insändare. ”Biologisk mångfald lika viktig som klimatet”

Vindkraftverk i Föra på Öland. Nya forskningsrön om den biologiska mångfaldens betydelse kan få betydelse för den fortsatta vindkraftsutbyggnaden, skriver civilekonomen Ulf Svensson i en insändare.
Vindkraftverk i Föra på Öland. Nya forskningsrön om den biologiska mångfaldens betydelse kan få betydelse för den fortsatta vindkraftsutbyggnaden, skriver civilekonomen Ulf Svensson i en insändare. Foto: Jonas Ekströmer / TT

INSÄNDARE. Utan en kvalificerad samhällsplanering kommer vi inte att kunna klara av att bygga ett hållbart Sverige. Biologisk mångfald är lika viktig som klimatet, skriver den tidigare vindkraftsutredaren Ulf Svensson.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Många forskare och lobbyister i Sverige har propagerat för tanken att klimatnyttan ska väga tyngre än den biologiska mångfalden. I olika medier har man med emfas fört fram tanken att klimatnyttan ska viktas tyngre i olika tillståndsprocesser vid exempelvis ansökningar om utbyggnad av både vindkraft och elnät.

Nyligen har ett internationellt forskarlag tagit fram nya fakta som visar att båda utmaningarna är lika allvarliga. En av forskarna, Honor C Prentice, professor emerita vid Lunds universitet och den enda forskaren i studien som varit verksam i Sverige, uttalar sig till en svensk publik via en pressrelease med den något olycksbådande titeln ”Forskare varnar: utan samsyn kan varken klimatet eller biodiversiteten räddas”.

Frågan är hur man kommit fram till så olika ståndpunkter och vad dessa nya forskningsrön har för betydelse för den planerade utbyggnaden av vindkraften i Sverige.

Den internationella studien heter ”Time to integrate global climate change and biodiversity science-policy agendas”, publicerad i den vetenskapliga tidskriften ”The Journal of Applied Ecology” inför det kommande klimatmötet COP26 I Glasgow. Detta är ett tungt vetenskapligt inlägg, som understryker att även omställningen måste vara hållbar i fler än ett avseende annars missar vi helt de övergripande målen – en hållbar värld och en hållbar framtid. Frågan är vilka intryck dessa tunga vetenskapliga fakta kommer att hanteras nationellt i Sverige.

Sverige missade 15 av 16 miljökvalitetsmål till 2020. Riksdagen deklarerade följande 1999: ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.”

Tyvärr missar vi även samtliga 20 FN-mål om biologisk mångfald – de så kallade Aichimålen – som bland andra Sverige lovade att klara av till 2020. Vi har i praktiken, steg för steg, således rört oss i en riktning mot en degradering av samtliga inhemska miljömål, med ett undantag: skyddande ozonskikt.

Min egen slutsats är att utan en kvalificerad samhällsplanering kommer vi inte att kunna klara av att bygga ett hållbart Sverige. Frågan är akut och borde finnas med som central fråga i den kommande valrörelsen. Frågan är vad politiker och forskare har att säga om dessa nya fakta.

Det senaste initiativet i denna riktning att se till helheten slutade nämligen i en krasch 2008. Då sade Bengt K Å Johansson, tidigare landshövding och minister i en av Olof Palmes regeringar, följande följande när miljömålsrådet, där han var ordförande, lagts ner och ersatts av miljömålsberedningen:

”Nu har regeringens besked till Rådet och till svenska folket kommit. Det är inte alls bråttom. Rapporten med alla dess förslag och med utarbetade strategier för miljöinsatser skjuts åt sidan. I stället tillsätts en utredning som skall se över hela miljömålssystemet. Jag är djupt kritisk till vad som sker. Vi förlorar tempo i miljöarbetet och systematiken i miljöarbetet ser ut att brytas sönder.”

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt