Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-21 06:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/bjud-arets-studenter-pa-ett-ars-extra-studiemedel/

Insändare

Insändare. ”Bjud årets studenter på ett års extra studiemedel”

Många som är 2002 har haft distansundervisning under nästan halva sin gymnasietid. Från och med den 1 april vill regeringen, beroende på smittspridningen lokalt, att fler elever ska återgå till klassrumsundervisning.
Många som är 2002 har haft distansundervisning under nästan halva sin gymnasietid. Från och med den 1 april vill regeringen, beroende på smittspridningen lokalt, att fler elever ska återgå till klassrumsundervisning. Foto: Beatrice Lundborg

INSÄNDARE. Arbetslösheten i coronakrisen gör att många som lämnar gymnasiet i vår tvingas att plugga vidare. Bjud årets sistaårselever på gymnasiet på ett års extra studiemedel som kompensation för pandemin, skriver gymnasisten Lovis Bratt Deland.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Det är i ren desperation som jag, sistaårselev på gymnasiet, tillsammans med jämnåriga sliter med ansökningar till folkhögskolor och universitet. Efterfrågan på kurser som berättigar till statliga studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN) stiger med arbetslösheten och den brist på valmöjligheter som coronapandemin medfört.

Färre arbetsgivare anställer och gör plugg till höstens enda alternativ till en ”inkomst”, så för många är detta inte ens ett val, utan den enda utvägen. Att bjuda vår årskull på extra finansierad studietid skulle dämpa följderna av att slussas direkt från gymnasiets distansundervisning till högre studier. Det val vi nu står inför efter detta katastrofår kommer annars för många av oss bli livsavgörande.

Snacket om skoltrötthet sinar. Skulle jag frågat runt i min omgivning för bara drygt ett år sedan hade färre svarat att de vill plugga direkt efter studenten. Dock söker vi oss snarare till folkhögskolor och enstaka kurser i stället för längre och mer krävande utbildningar.

Eftersom det finns en osäkerhet kring hur länge undervisningen kommer bedrivas på distans väljer många också av den anledningen att skjuta på utbildningar de annars skulle ha sökt. Många som under normala fårhållanden skulle varit intresserade av utbytesår utomlands eller studier på annan ort i Sverige inväntar hur läget kommer att utvecklas.

Vi som är födda 2002 siktar ”lagom” högt. Jag tror helt enkelt inte vi känner oss redo än, efter distansundervisning och ett förlorat sabbatsår. Själv romantiserar jag naivt om ytterligare ett år med ett upplägg som liknar gymnasiet.

Det skulle innebära ett år av möjligheter att utvecklas och utforska vad man själv är bra på, en gottgörelse för det uteblivna sociala kontakterna och av sentimentala skäl. Utifrån våra förutsättningar känns strökurser eller något år på folkhögskola som det trygga alternativet. Som plåster på såren blir vi intalade att det i alla fall inte skadar att söka. Men är det verkligen sant?

I februari släpptes rapporten ”Generation Z 2021” gjord av Ungdomsbarometern, där bland annat tänkbara konsekvenser av denna brådska presenteras. På deras hemsida finns länkar till rapporter och undersökningar gjorda från 2017 och framåt. Ungdomsbarometern kartlägger regelbundet mönster och utveckling bland unga.

Efter ett år med coronavirusets härjningar jämförs de senaste resultaten med tidigare trender och svar. Enligt rapporten har var åttonde gymnasieelev tänkt om gällande sin framtid till följd av corona. Fler vill påbörja sina studier tidigare än planerat och detta kan leda ungdomar in i banor som inte överensstämmer med deras ursprungliga plan.

Valet vi nu gör för att vinna tid kan få betydligt större inverkan gällande vår framtid än vi kanske vill inse. Med pandemin som orsak riskerar vi att fastna i vår plan B. Ungdomsbarometern pekar också på hur unga under 2020 fått en mer pessimistisk framtidssyn. Detta är väl kanske inte speciellt oväntat, men desto viktigare att bemöta.

Bjud oss på ett år av studiemedel från CSN motsvarande det vi förlorat under drygt ett gymnasieår på distans. Vi är värda kompensation!

Långt ifrån alla sistaårselever har i dagsläget koll på vad vi vill syssla med i det långa loppet, men är det verkligen något som bör förväntas av oss? Det hör till åldern med beslutsångest och osäkerhet, skillnaden är att vår årskull inte har samma valmöjligheter.

När vi till hösten börjar avverka våra begränsade CSN-resurser snor vi från framtida chanser att skolas om. Precis som alla andra får vi maximalt 240 veckor av CSN och studielån, trots all tid på distans.

Vi kommer inte att ha råd att byta riktning om vi till följd av pandemin spenderar tid med strökurser eller folkhögskola. Att som ersättning investera i våra studier minskar det ekonomiska risktagande vi gör genom ett drastiskt hopp från gymnasiet till mer plugg.

Vad väntar oss i annat fall? Det kommer ta ett bra tag innan arbetsmarknaden repat sig tillräckligt för att integrera den mängd unga som kräver försörjning. Vi måste kunna se tillbaka på vår uteblivna gymnasietid som en avvikelse, inte perioden som avgjorde våra liv.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt