Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-20 01:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/bordlagg-natofragan-till-efter-valet-i-host/

INSÄNDARE

Insändare. ”Bordlägg Natofrågan till efter valet i höst”

Statsminister Magdalena Andersson och oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) på gemensamt besök på en Natoledd militärövning i nordnorska Narvik den 21 mars. Politikerna borde dra i bromsen och bordlägga Natofrågan, anser insändarskribenten.
Statsminister Magdalena Andersson och oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) på gemensamt besök på en Natoledd militärövning i nordnorska Narvik den 21 mars. Politikerna borde dra i bromsen och bordlägga Natofrågan, anser insändarskribenten. Foto: Lotta Härdelin

INSÄNDARE. En obefogad rysskräck verkar driva Sverige mot ett förhastat beslut om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det är bättre att bordlägga Natofrågan till efter valet i höst, skriver tidigare yrkesofficeren Bengt Persson.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Despoten Vladimir Putin har med sin maktapparat och lydiga krigsmakt angripit ett grannland. Vi måste först och främst skilja på despoten och det ryska folket. Ryssland kommer leva vidare, men Putins dagar som internationellt accepterad politiker kommer förr eller senare få ett slut.

Putins agenda är att behålla och om möjligt utöka sin makt. Medlen är att bygga på Rysslands historiska storhet som ”krigarfolk”, återupprätta Sovjetunionen och förhindra en för honom hotande utveckling mot demokrati.

Hans retorik och desinformation omfattar beskrivningar av att Nato med militärt hot avancerar mot Ryssland och att han är den som ska skydda nationen. Sverige är i sammanhanget inte ett prioriterat intresseområde eftersom vi inte var en del av Sovjetunionen och redan har en väl förankrad demokrati och självständighet.

Ukraina ingår däremot i den omedelbara intressesfären från Sovjettiden. Ukraina har en hotande demokratiutveckling och vill likt Polen och baltstaterna ansluta sig till Nato. Detta hotar Putins vision om en återtagen Sovjetstat i grunden.

Vad skiljer Ukraina och Sverige åt i detta sammanhang? Ukraina har en lång landgräns till Ryssland, vägar som går rakt över gränsen och en befolkning som till del kan antas vara pro- rysk. Flanken i väst är säkrad genom Belarus. Rysk armé gynnas av en terräng som är lämpad för att kunna genomföra klassisk rysk krigsföring, med markförband med tung materiel. Underhåll och understöd kan köras, flygas och skeppas direkt till fronten över den egna gränsen.

Sverige ligger på andra sidan Östersjön, omgivet av Natoländer och Finland. Ett angrepp med över 100 000 soldater och 10 000 stridsfordon i syfte att invadera och ta ens delar av vårt land, baserat på hamnkapacitet kring S:t Petersburg, är knappast ens möjligt. Exklaven Kaliningrad är omskuren av Natoländer och går rimligen inte att räkna med som försörjningsväg.

Risken för ett anfall mot Sverige av Putins krigsmakt är därmed obefintlig. Styrkedemonstrationer via kränkningar av luftrum eller till sjöss är möjliga, men utgör inget hot mot vårt land.

Sannolikheten för ett militärt angrepp mot Sverige från Putins Ryssland måste under nuvarande situation och närmast följande år betraktas som näst intill obefintligt. Ur detta perspektiv behöver Sverige inget Natomedlemskap.

Vad är Nato? Nato och medlemskap omnämns i debatten som vägen mot trygghet. Går vi med är vi skyddade! Natoalliansen består av samverkan mellan 30 nationer, alfabetiskt från Albanien till USA. Tjugoen av dessa nationer ingår dessutom i EU:s samling av 27 länder. Ett medlemskap är inte gratis och kräver motprestationer i en maktstruktur större än EU, där USA är den största makthavaren.

Vad är Sverige för Nato? Ett svenskt Natomedlemskap skulle förändra den militära maktbalansen i norra Europa. Nato skulle kunna flytta fram alla typer av militära resurser och få tillgång till hamnar och fartyg från Sverige. Det är självklart en styrka för den befintliga alliansens stater och underlag för att snabbt acceptera Sverige som medlem, inte för att primärt skydda Sverige, utan för att stärka Nato och alliansens förmåga i Östersjöområdet. Utvecklingen av en Nato-gemensam förmåga skulle ställa krav på utformningen av Sveriges försvarsmakt och därmed hur vi disponerar de 2 procent av bruttonationalprodukten som nu är ansatta, antingen vi går med eller inte.

Vad innebär ett Natomedlemskap på sikt? Direkt innebär en signal om svenskt medlemskap att Putin får stöd för sin inrikespolitiska argumentation om att Nato aggressivt rycker fram, och att han därför ska fortsätta leda landets försvar. Det vore ett bakslag för demokratiska krafter i Ryssland.

På kort sikt innebär ett svenskt medlemskap en teoretiskt minskad risk för ryskt angrepp mot Sverige. Denna risk är redan obefintlig och behöver inte förstärkas ytterligare. Ett medlemskap innebär samtidigt att vi är en del av en allians som har kärnvapen och måste betraktas som fientlig ur ett ryskt perspektiv, oavsett om det är Putin eller andra som styr.

Världen förändras hela tiden, och vi vet att Kina har intresse av att växa sig starkare och kan utmana bland annat USA på flera områden. Med en annan president i USA kan Natos starkaste och ledande nation komma att få andra fokus än Europa, vilket kan påverka Nato och dess medlemsländer.

Måste vi fatta beslut om Natomedlemskap nu? Vi måste som fri och oberoende demokrati alltid debattera vår position och våra relationer till omgivningen, men det måste också ske i demokratisk anda. I den begränsade debatten och opinionsundersökningar framkommer att svenskarna inte är mogna att ha en folkomröstning. Samtidigt finns det inlägg i medier om att en folkomröstning riskerar att påverkas av yttre krafter via internet och cyberattacker. Detta är väl ett hot mot demokratin om något?

Inför valet går ett politiskt drev som vill göra Natomedlemskap till en valfråga, och uttalanden om att ”går Finland med så måste vi gå med”! Vi måste ingenting som inte svenska folket, efter heltäckande och saklig information och med långsiktigt perspektiv, i demokratisk anda kan vara med och fatta beslut om. Det finns tid till en sådan debatt.

Ett avgörande i Natofrågan får inte bygga på obefogade rädslor eller stressade politikers kortsiktiga beslut, utan måste lyftas till den nivå frågan faktiskt har. Bordlägg frågan i politisk samstämmighet till efter höstens val och informera under tiden om alla effekter av ett eventuellt svensk Natomedlemskap.

Låt i stället försvarsdebatten handla om civilförsvaret och hur nationen kan bli starkare i kris, krig och mot nya former av hot mot vår demokrati.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt