Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-30 21:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/bryt-ensamheten-med-ny-bostadspolitik/

Insändare

Insändare. ”Bryt ensamheten med ny bostadspolitik”

Foto: Martina Holmberg/TT

INSÄNDARE. Utrymmen för gemenskap i boendet borde finnas för alla, inte bara äldre. Bryt ensamheten som blivit ännu tydligare under coronapandemin med en ny bostadspolitik, skriver sociologen Bertil Egerö och arkitekten och stadsplaneraren Elsa Grip.

Det urbana samhället präglas av ensamhet i boendet. I storstäderna är hälften eller mer av alla hushåll enpersonshushåll. Där bor äldre som genom skilsmässa eller dödsfall framlever sina liv ensamma, men även yngre som ännu inte tagit steget över i familjerollen – samt en minoritet som lever hela livet utan partner.

När coronasmittan spreds i våras var ensamboende ännu inte en frågeställning för bostadsmarknaden. Byggandet anpassade sig efter livsmönstren och försökte inte påverka dem.

Ytterst små undantag snarast bekräftade det allt dominerande perspektivet att bostäder handlar om småhushåll, i bästa fall barnfamiljer, annars par eller ensamstående. Någon vilja att öppna för gemenskap i själva boendet har inte funnits.

I slutet av 1970-talet formulerades ett koncept kallat ”bo i gemenskap”. Kärnan i konceptet var kombinationen av en privat komplett lägenhet och gemensamma ytor, bland dem ett storkök för gemensamma måltider. Den lösningen innehöll både möjligheten att stänga sin dörr och frihet att enkelt kunna gå ut i det gemensamma.

Under 1980-talet växte fram ett 40-tal flerfamiljshus baserade på detta koncept som kallades kollektivhus. Senare tillkom varianten ”kollektivhus för andra halvan av livet” för äldre i hushåll där eventuella barn flugit ut.

Olika öppningar för gemenskap med grannar har sedan dess sett dagens ljus: det så kallade Colive-projektet för unga ensamstående vuxna som ska byggas på Brunnshög i Lund är ett av dem. Men fortfarande finns inte ”bo i gemenskap” som ett reellt alternativ i landets bostadsförmedlingar.

Coronapandemin blottlägger ensamhetens gissel. Unga ensamstående tar risken för smitta när de fyller stadens kaféer, trots av starka rekommendationer om motsatsen. Äldre lider av sin ensamhet och sin rädsla för att möta andra.

Bristen på vanligt socialt liv börjar tära. Allt oftare talar man idag om de psykiska effekterna av långvarig isolering. Självklart, människan är inte gjord för ett liv i ensamhet.

När pandemin är över kommer den att ha ändrat mycket i våra levnadsvanor. Efterfrågan på gemenskap i boendet hör säkert dit.

För bostadspolitiken gäller det att dra rätt slutsatser. Bostadsmarknaden måste utveckla svar på ensamheten och ge dem en positiv klang i sin marknadsföring.

Regeringen ser numera gemensamma utrymmen som en självklar del av bostäder för äldre som byggs med statligt stöd och har öppnat för startbidrag till byggemenskaper. Boverkets skrift ”Byggemenskaper i bostadsförsörjningen” från 2018 är ett konkret bidrag avsett för kommunalpolitiker och tjänstemän. Allmännyttan har noterat ett växande intresse för kollektivhus i spetsen och ger på sin hemsida information om pågående byggen.

Landets allmännyttiga företag bör ges i uppdrag att leda övergången från det konventionella flerfamiljshuset till boenden som på olika sätt öppnar för kontakt och gemenskap mellan grannarna – från dagens närmare 50 kollektivhus till hus med lokaler ordnade för kravlös gemensamhet, där en köksbänk och sköna sittgrupper räcker för att göra skillnad.

Erfarenheterna från pandemin är tydliga:

● Bostadspolitiken bör inriktas på att skapa bostäder med utrymme för gemenskap för alla slags hushåll, inte som nu enbart för äldre.

● Boverkets regler behöver utformas så att gemensamma lokaler kan finansieras på samma sätt som bostadsyta.

● Allmännyttan kan bidra med att utveckla modeller och direktiv för att underlätta övergången till gemensamhetsvänligt byggande.

● Snabbkurser om gemenskapsboende ska beredas för kommunala tjänstemän och politiker, liksom för lärare och studenter på landets arkitektskolor.

● Utredningar om boendets betydelse för mental hälsa i den sociala isolering mot covid-19 som Folkhälsomyndigheten rekommenderat ska omedelbart inledas.

Många slutsatser om det framtida samhället väntar på att formuleras. Covid-19 är med säkerhet inte det sista virus som drabbar oss.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt