Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 19:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/byt-ut-engelska-laneord-mot-norrlandska/

Insändare

Insändare. ”Byt ut engelska låneord mot norrländska”

Tärnabybon Ingemar Stenmark efter sin första världscupseger i utförsåkning som 18-åring i den norditalienska alpbyn Madonna di Campiglio den 17 december 1974. Två år senare gjorde han norrländskan känd genom ”De ä bar å åk”, skidlandslagets kampsång från 1976.
Tärnabybon Ingemar Stenmark efter sin första världscupseger i utförsåkning som 18-åring i den norditalienska alpbyn Madonna di Campiglio den 17 december 1974. Två år senare gjorde han norrländskan känd genom ”De ä bar å åk”, skidlandslagets kampsång från 1976. Foto: Olle Sejbold

INSÄNDARE. I den digitala eran borde den korthuggna norrländskan spridas över landet. Det är dags att byta ut engelska låneord mot norrländska, skriver Sabina Jarvinge från Göteborg.

Det sägs att norrlänningar är fåordiga. Den som vill finna bevis för denna tes behöver inte söka länge. Ta till exempel den ljudliga inandningen schjo som frekvent används på nordligare breddgraderna, i stället för det betydligt längre ”jag håller med”.

Klassisk norrländsk vältalighet har uppvisats av bland andra Ingemar Stenmark med sitt ”he bar' å åk”. Och finns det något modernare än att uttrycka sig kort och effektivt i dagens digitala värld?

Intresset för att finna bättre, snabbare sätt att förmedla åsikter, känslor och uppmaningar till varandra är extra tydligt på digitala plattformar som Twitter och Instagram, där utrymmet är begränsat. Genast känns norrländskan inte bara fräsch men även rykande het?

Är det något norrlänningar kan är det att skippa onödiga bokstäver. Inget antal är för litet. Skellefteå är Skellefte, Luleå är Lule och Umeå är Ume. Oavsett om det beror på kylans inverkan på talförmågan är norrlänningens karga karaktär ett uttryck för uppskattning för tidseffektivitet. Sådan språkanvändning ligger rätt i tiden i varje modernt svenskt folkhem.

Till de mest användbara och slagkraftiga orden hör he – som i att stoppa, lägga, ställa eller placera något och som kan jämföras med engelskans put. Eftersom he fungerar obundet av sättet på vilket objektet ska förflyttas eller landa på är användbarheten hög och ger kommunikatören möjlighet till hög effektivitet:

• ”He den på bordet, älskling.” (maken ställer blomvasen på bordet)

• ”Lägg den på bordet, älskling.” (maken lägger blomvasen på bordet, vattnet rinner ut, blommorna dör)

Ett annat suveränt norrlandsord är far – som i att åka eller lämna, och det mer okända, men högst användbara motsatsordet ofuren.

– Har du farit?

– Nej, jag är ofuren.

Tänk vilken tid som kan sparas! Och då far och ofuren inte är knutna till sättet på vilket farandet ska ske – alltså med cykel, bil eller till fots – är de tjänliga i både tal och text. En ovidkommande men välkommen bonus är även den förföriska mimik som uppstår vid uttalet – ofuren. Mmm. Är det kanske ingen slump att Kirunaborna är bäst i Sverige på att alstra barn?

Vad som skulle kunna inverka på norrländskans möjlighet att ta sin rättmätiga plats i det svenska språkbruket är konkurrensen från de amerikanska modeorden. Det kan inte uteslutas att norrlänningens fåordighet faktiskt ligger hen till last, i jämförelse med mer verbalt generösa amerikanska språkbrukare. 

Och medan glassiga influensers tar ny mark, ses representanter för det norrländska lynnet ofta på isen – i avsaknad av en tand eller flera. Men låt oss ta en närmare titt på vilka ord som verkligen förgyller vårt språkbruk, de engelska eller de norrländska?

Exempel på engelska låneord som Språkrådet listar på sin hemsida är bland andra benchmarking, bodybuilding, offshoring och headhunting. Ord som må armbågas och ta plats, men låt oss inte glömma de ord som klingar från våra egna norrlandsskogar. 

Fina, händiga ord som tjocksockar, pärstamp, spisbröd och börs. Och fråga er detta – behöver vi verkligen låna från engelskan för att vara moderna, effektiva och slagkraftiga? Eller ska vi fylla autocorrect med smarta norrländska ord som he och oi i stället, spara på våra tummar och få massor av tid över till karra?

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt