Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-23 01:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/byt-ut-kristi-himmelfards-dag-mot-mangkulturell-fest/

INSÄNDARE

Insändare. ”Byt ut Kristi himmelfärds dag mot mångkulturell fest”

Nationaldagsfirande på Skansen 2012. Det är påfallande hur tafatta vi svenskar är när den ska firas, menar insändarskribenten som kommer med ett förslag om en ”höstfridag”.
Nationaldagsfirande på Skansen 2012. Det är påfallande hur tafatta vi svenskar är när den ska firas, menar insändarskribenten som kommer med ett förslag om en ”höstfridag”. Foto: Mikael Sjöberg/TT

INSÄNDARE. Det behövs en ny sekulär helgdag för att skapa en samhörighetsrit som kan bidra till att hålla samman Sveriges befolkning. Byt ut Kristi himmelfärds dag mot en mångkulturell fest på en ledig höstfredag, skriver Hans Norebrink.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Sverige har en kristen-hednisk midvinterhögtid (julen), en kristen vårhögtid (påsk) och ett hedniskt midsommarfirande. Men inget riktigt höstfirande – än.

Det blivande Sverige var ett sedan länge asareligiöst troende hednaland med på slutet 500 år av vendeltid–vikingatid. Det överlagrades senare med 500 år av katolicism under Rom, och 500 år av nationell protestantism under den svenska kungamakten.

Men dagens Sverige är sedan sekelskiftet ett sekulärt religionsneutralt land med ateister, agnostiker, privatreligiösa, ortodoxkristna, katoliker, kristet frireligiösa, lutheraner i Svenska kyrkan, judar, muslimer, buddhister, hinduer, sikher och diverse andra religiösa kyrkor och sekter.

Religion är numera en frivillig individuell privatsak. Men alla dessa trosformer bör betraktas som blågula svenska inhemska trosuppfattningar. Det tänket borde vara en del av integrationen som ska spegla hela det svenska folket i vår tid.

Varför ska då våra helgdagar fortsätta att vara uteslutande hedna-kristna? Ett historiskt-kulturellt trosarv alla svenskar har del av, visst. Men jag tror säkert att de kristna klarar sig utan att vara lediga på exempelvis Kristi himmelfärdsdag.

Jag föreslår därför att vi tar den dagen och i stället skapar en höstfridag med ledigt en långhelg fredag-lördag-söndag som åtminstone har en dag in i höstliga september. För att spegla hela det mångkulturellt influerade moderna Sverige föreslår jag namnet ”Vialladan” (fredagen) och ”Viallahelgen” (alla tre dagarna).

Vi har redan en jul influerad av biskop Nicolas i Turkiet under den kristna romartiden, av tyska julgranar och julklappar samt adventskalendrar, av våra egna smånissar i bondgårdarna och av den nordamerikanska Coca-Cola-kultur-imperialismens skrattande fetknopp.

Kommersiella krafter har också för att tjäna mer pengar introducerat den irländsk-amerikanska Halloween-traditionen i vårt land med kopplingar till den mindre spektakulära svenska Alla helgons dag. Kan privata krafter skapa högtider från noll kan nog ideella krafter göra sammaledes.

På nationaldagen den 6 juni är det påfallande hur tafatta vi är kring hur den bör firas. Så jag tar mig friheten att komma med förslag för höstfridagen. Och för att det inte ska kännas alltför konstlat föreslår jag att man på förskolan och på lågstadiet tar täten för att införa ett nyskapat mångkulturellt höstfirande.

Mitt förslag till tema: Ta ifrån yttersta högerns deras försök till tolkningsrätt vad gäller de mustiga vikingarna (och deras krigiska sida). Betona i stället deras långvariga ”långfärdiga” handel, som öppnade världen för oss svenskar. Och som gav oss värdefulla och mångkulturella stimulanser vilka bidrog till att förändra och utveckla Sverige.

Varför inte sedan kombinera detta såväl nationella som internationella arv med mer av samma fruktbara blandning: Färgsprakande karneval som hyllar oss själva som lite av världsmedborgare – påbyggd med svenska folkdräkter och fria fantasifulla tyglar och upptåg i slutet av karnevalståget.

Kombinera vikingarna med en karneval, ”Vikarneval”. Kanske på sikt med rullande mindre vikingaskepp i täten, de som gjorde omvärlden (och deras varor) tillgänglig för oss. Skandinaviens vikingar reste och handlade ju från ”indianska” Amerika i väster till islamska Kalifatet i öster.

Vi behöver fler gemensamma riter och symboler som håller grupper och samhällen samman (som Jan Wiklund skrivit på bloggen ”Svenssons Nyheter”). Så varför inte en ny mångkulturell gemenskapsskapande högtidsrit som speglar alla nya och gamla svenskar, och allas vårt nya färggranna svenska fosterland?

Där kan vi tillsammans integrera oss i en enad blandad svensk nation, i ett anti-rasistiskt svenskt folk där alla boende i Sverige i dag får plats. Där vi går från vi-och-dom (svenskar och invandrare) till ett vi-alla-land oavsett hudfärger och tidigare rötter.

Väl ambitiöst? Kanske, men alla andra helgfiranden har också börjat från noll ­och ofta just blandat ursvenskt och importerat. Så varför inte skapa en ny internationell och nationell helgdag?

Sverige är inte längre ett vitt kristet land (tyvärr, SD). Vi har numera alla hudfärger som finns, alla religioner som finns och alla globala ursprungsrötter som finns. Icke-kristna och icke-vita ska därför ses som vilka svenskar som helst och betraktas som särgrupper, utan som fullvärdiga individuella medborgare i allas vår gemensamma nationalstat Sverige.

Jag bollar över idén om på en tidigarelagd höstlovsdag till förskolor, lågstadiet och alla glada ungar öppna för att ett enat förenat Sverige ska inkludera alla skolkamrater och vuxna som vill bli en del av Sveriges folk – och en del av hela världen.

Låt utanförskap bli innanförskap via bland annat nya sammanhållande riter, ömsesidiga högtider, och en gemensam integration i en ständigt föränderlig nygammal svensk kultur. Den föreslagna mångkulturella höstlovsdagen är ett praktiskt och konkret förslag för att skapa en ny samhörighetsrit, som kan bidra till att hålla Sverige samman i en starkare nationell vi-känsla.

Bara viljan att mötas finns på allvar kan vi alla i Sverige bli likvärdiga delar av den svenska nationen.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt