Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-26 17:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/en-sanningskommission-borde-tillsattas-i-ryssland/

INSÄNDARE

Insändare. ”En sanningskommission borde tillsättas i Ryssland”

Affärsmannen Yevgeny Prigozhin, till vänster, serverar Rysslands president Vladimir Putin. Det som Putin egentligen är rädd för är idéer om öppenhet, yttrandefrihet och demokrati. Sådant kan sippra in till Ryssland från Ukraina, menar insändarskribenten.
Affärsmannen Yevgeny Prigozhin, till vänster, serverar Rysslands president Vladimir Putin. Det som Putin egentligen är rädd för är idéer om öppenhet, yttrandefrihet och demokrati. Sådant kan sippra in till Ryssland från Ukraina, menar insändarskribenten. Foto: Misha Japaridze

INSÄNDARE. Ryssland är militärt mycket starkare än Ukraina, så det är naturligtvis inte Ryssland som är hotat. Det är Putins och hans hantlangares positioner som är hotade.

Kanske borde man tillsätta en sanningskommission och låta de tidigare ledarna ansöka om amnesti, skriver Svante Brandänge.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Med anledning av Rysslands militära hot mot Ukraina frågar sig Sven Britton (3/1) om man med hjälp av Angela Merkels diplomati skulle kunna ”tämja” Ryssland genom att knyta landet till EU.

Nej, det vore destruktivt att bara försöka. EU har redan problem med några medlemsstater som visar odemokratiska böjelser.

Ryssland är en diktatur som förföljer oppositionella, fuskar i valen och ligger bakom politiska mord. Vladimir Putin tillträdde som president i allmänna val år 2000. En nyligen gjord ändring i författningen gör att han kan sitta kvar som president till år 2036! Det är äkta diktatorsmanér.

En sak i den ryska historien som möjligen fortfarande spelar roll är att Ryssland minst tre gånger har anfallits av ”galningar” västerifrån. Jag tänker på den svenske kungen Karl XII på 1700-talet, Napoleon på 1800-talet och Hitler på 1900-talet. Alla tre besegrades under sina krigståg i Ryssland. Rimligen framkallar detta hos ryssarna en känsla av utsatthet, men också stolthet över att ha besegrat inkräktarna.

Hitlers arméer besegrades i andra världskriget till stor del tack vare Sovjetunionens insats. Vid krigsslutet 1945 behärskade Röda armén hela östra Europa. De kommunistiska regimer som installerades där blev med tiden starkt impopulära och folk i flera länder försökte bli kvitt dem. Det lyckades först runt 1990 och till slut även i Ryssland, 1991.

Människor vill kunna tala fritt, uttrycka missnöje och kunna välja en ny regering. De ser hur den politiska oppositionen i Ryssland förtrycks av politiska mord och valfusk. Folk i bland annat Ukraina förstår att sådant är skadligt, inte bara för individer utan för hela länder.

Tack vare pluralism och öppenhet har en demokratiskt vald statsledning inte möjlighet att missleda sin befolkning på det sätt som en diktatur kan.

Sedan några månader tillbaka har Ryssland samlat en tungt beväpnad truppstyrka, cirka hundratusen man, vid gränsen till Ukraina. President Putin har framfört missnöje med att ”Nato flyttar fram sina positioner närmare Ryssland”. Han kräver att Nato ska lova att aldrig ta in Ukraina som medlem.

Ryssland är militärt mycket starkare än Ukraina, så det är naturligtvis inte Ryssland som är hotat. Det är Putins och hans hantlangares positioner som är hotade. Ryssland och Ukraina har en lång gemensam gräns och man förstår varandras språk. Det som Putin egentligen är rädd för är idéer om öppenhet, yttrandefrihet och demokrati. Sådant kan sippra in till Ryssland från Ukraina.

Kanske borde man inspireras av Sydafrika efter apartheid: tillsätta en sanningskommission och låta de tidigare ledarna ansöka om amnesti. Oppositionella i Ryssland avslöjade för en tid sedan att Putin har låtit bygga ett jättelikt palats nära Sotji vid Svarta havet. Där kunde Putin få bo isolerat. Världen skulle dra en suck av lättnad. Ett sjukt politiskt system genererade en sjuk individ.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt