Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-22 00:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/fler-fristader-for-hotade-kulturarbetare-behovs/

INSÄNDARE

Insändare. ”Fler fristäder för hotade kulturarbetare behövs”

Att de två journalisterna Dmitrij Muratov och Maria Ressa har tilldelats Nobels fredspris riktar strålkastarna mot de hot de utsätts för. Vi politiker ska ta vårt ansvar och föreslå åtgärder som är effektiva, anser insändarskribenten.
Att de två journalisterna Dmitrij Muratov och Maria Ressa har tilldelats Nobels fredspris riktar strålkastarna mot de hot de utsätts för. Vi politiker ska ta vårt ansvar och föreslå åtgärder som är effektiva, anser insändarskribenten. Foto: Mikhail Metzel/Aaron Favila

INSÄNDARE. Hotet mot journalister har legat på en historiskt hög nivå under de senaste åren. Att detta belyses ytterligare genom Nobels fredspris 2021 är ännu ett bevis på hur viktig och aktuell frågan är. Därför är det hög tid att utöka antalet fristäder för kulturarbetare och journalister, skriver Pernilla Stålhammar.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Miljöpartiet vill börja med att gratulera journalisterna Maria Ressa från Filippinerna och Dmitrij Muratov från Ryssland som tilldelas Nobels fredspris. De får priset för att de kämpar för pressfriheten i sina hemländer.

Att två journalister tilldelas Nobels fredspris riktar strålkastarna mot hoten de dagligen utsätts för - och nu är det hög tid att vi i Sverige utökar antalet fristäder för de kulturarbetare som är under hot eller befinner sig på flykt.

Dawit Isaak, Martin Schibbye, Johan Persson, Niclas Hammarström och Magnus Falkehed. Alla är de svenska journalister som vid olika tillfällen har tillfångatagits för sitt yrkesutövande. Dawit Isaak har än i dag, 20 år senare, inte släppts fri från fängelset i Eritrea och han tillåts inte ha någon kontakt med omvärlden.

Men dessa fem svenska journalister är bara toppen av isberget. Enligt Reportrar utan gränser hölls 387 journalister fängslade världen över under 2020. Hela 50 journalister mördades.

Sammantaget har hotet mot journalister legat på en historiskt hög nivå under de senaste åren - och det ser inte ljust ut. Under pandemin har hotet mot journalister ökat. När Reportrar utan gränser släpper sin nästa rapport, om drygt två månader, riskerar vi att sätta hjärtat i halsgropen.

Breddar vi perspektivet och tittar på faran för författare, konstnärer, bloggare och övriga kulturpersonligheter, blir läget än mer akut. Den internationella organisationen Freemuse rapporterar nära tusen brott mot den konstnärliga friheten skedde under 2020, spritt över hela världen och online.

Att detta belyses ytterligare genom Nobels fredspris 2021 är ännu ett bevis på hur viktig och aktuell frågan är. Journalisterna Maria Ressa från Filippinerna och Dmitrij Muratov från Ryssland tilldelas priset för sin kamp för pressfrihet i sina hemländer. Nobelkommittén hoppas att detta ska ”belysa vikten av journalisters arbete och hur farligt det är att utöva yttrandefrihet, inte bara på platser där det är krig och konflikt men över hela världen”.

Därför är det hög tid att utöka antalet fristäder för kulturarbetare och journalister. Idag finns det 25 fristäder i Sverige för förföljda konstnärer som är medlemmar i det internationella nätverket International Cities of Refuge Network, ICORN. De har många års erfarenhet av arbete med fristäder i olika länder.

Att hotet mot kulturarbetare har blivit mer omfattande är uppenbart och vi måste agera därefter. Yttrandefriheten är en fråga som handlar om liv och död, som Nobelpristagarna länge påpekat. Vi politiker ska ta vårt ansvar och föreslå åtgärder som är effektiva. Sverige kan vara en fristad för yttrandefrihetens kämpar. Det är vårt ansvar att göra det vi kan.

Och det nu.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt