Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-30 21:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/fore-las-blev-man-bli-uppsagd-pa-direkten/

Insändare

Insändare. ”Före las blev man bli uppsagd på direkten”

Foto: Magnus Hallgren

INSÄNDARE. På 70-talet gällde andra regler på arbetsmarknaden som alltid gav arbetsgivarna sista ordet. Innan lagen om anställningsskydd (las) fanns kunde man bli uppsagd på direkten, skriver Nilla Bolding.

Året var 1970. Jag var 18 år och behövde första riktiga jobbet. Det jag efter tips från Arbetsförmedlingen hittade var deltid som affärsbiträde på varuhuset Epa varje torsdag, fredag och lördag.

Efter drygt ett år ändrades affärstidslagen och det blev tillåtet med söndagsöppet. Ledningen föreslog att jag då skulle arbeta varje fredag, lördag och söndag. Jag tackade nej.

Kanske var det därför som en arbetsledare en dag kom till mig där jag stod i grammofonavdelningen (Ted Gärdestad sjöng: ”Jag vill ha en egen måne”). ”Du ska sluta här nu”, sade han. ”Va?” svarade jag. ”Varför det?” ”Det behöver jag inte säga”, svarade chefen.

Jag fick några veckors uppsägningstid. Efter några dagar var den riktiga personalchefen tillbaka. Jag frågade honom vad som hänt. ”Vi tyckte du skulle passa bättre som sjuksköterska”, svarade den vänlige mannen.

Så var det innan lagen om anställningsskydd kom till. Ett av skälen till min uppsägning kan dock ha varit den lilla detaljen att jag en kväll gått runt i grannskapet och tillsammans med min pojkvän försökt sälja en vänstertidning. Vi knackade på en okänd dörr, och bakom skylten Eriksson visade sig en av Epa-cheferna.

Han blev förvånad, köpte ingen tidning. Och jag blev arbetslös.

Så var det, förr i tiden. Och sjuksköterska blev jag aldrig.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt